Where are you now - Kapitel 5

Förra Delen:

”Ja säg till Caitlin att jag ringer om högst tjugo minuter. Hej då Justin och tack!” hasplade jag ur mig och gick in genom dörren.

”Ingen orsak!”
svarade han bara och klickade av. Jag funderade på om jag skulle prata med pappa eller Ellie först. Ellie gjorde det valet åt mig. Hon studsade nerför trappan och tittade på mig med ett frågande uttryck.



”Vad är det nu då?” frågade hon och kom ner så hon stod framför mig. Jag flinade mot henne.

”Vad säger du om att åka till Atlanta?”
jag såg hur hennes ansikte förändrades och hon log stort. Jag började klicka in pappas nummer och klickade på ring. Efter några signaler kom jag fram.

”Hej älskling! Vad är det?”
frågade han och hostade till lite. Pappa var affärsman, en högt uppsatt en dessutom. Det hade alltid varit han och jag i min familj.  Han hade försökt skämma bort mig men jag tog sällan emot saker. Jag tyckte inte om det.

”Pappa. Caitlin ringde och bjöd över mig och Ellie till Atlanta. Jag vet inte hur länge vi stannar men är det okej? Ellie ska ringa sina föräldrar också men jag tror inte att det ska vara några problem.”
jag väntade ivrigt på svar men egentligen behövde jag inte. Så fort Ellie fått lov från sina föräldrar så skulle det egentligen bara varit att åka, vare sig jag pratat med pappa eller inte.

”Ja det ska väl gå bra. Jag ska ändå på en konferens i Atlanta imorgon så jag kan väl åka med er ner i eftermiddag. Jag ska avsluta jobbet här men jag kan ringa och prata med Ellie’s mamma. Det är nog bättre för då får hon ju veta att jag åker med er ner.”
svarade han och jag sken upp. Ellie’s mamma var inte den lättaste att övertala, hon var ganska beskyddande över Ellie. Det var otroligt irriterande ibland, men Ellie hatade det. Hon fick aldrig göra någonting. Det var en av de stora skillnaderna mellan oss. Jag fick i princip göra precis allt jag ville, medan hon inte fick göra någonting. Ändå gjorde hon mer än vad jag gjorde. Jag såg ingen spänning i något av det som alla andra tonåringar gör så jag såg heller då ingen anledning till det.

”Det blir jättebra pappa! Men boka flyg så snabbt som möjligt! Om jag inte minns helt fel så borde det gå ett om tre timmar. Boka det! Puss hej!”
sa jag och la på. Ellie såg på mig med stora, frågvisa ögon.

”Vad är det?”
frågade jag förvirrat. Det såg ut som om hon väntade på att jag skulle säga någonting. Sedan slog det mig.

”Jo, pappa pratar med Charlotte. Och du vet att de har bra kontakt, hon litar på honom, så det är i princip bara för dig att gå hem och packa.”
berättade jag och log mot henne. Hennes ansikte bröt upp i ett stort leende och hon kastade sig om halsen på mig och gav mig en hård kram.

”Men Dezzie. Sky och Chris då?”
frågade hon och jag suckade. Fan, jag hade glömt bort killarna. Jag tryckte på 2:an, snabbnummer till Chris, och det tog inte lång tid innan han svarade.

”Hej älskling! Förlåt att det har tagit en sådan tid och så men det har blivit lite ändrade planer. Jag tror vi får skjuta upp vår lilla filmkväll.”
hörde jag honom säga. Han blev nog lite förvånad när jag började skratta.

”Jag skulle precis ringa till dig och säga detsamma. Jag och Ellie åker till Atlanta om ett par timmar.”
skrattade jag och hörde hur han vidarebefordrade det till Sky.

”När kommer ni hem då?”
frågade han efter ett tag. Antagligen hade han och Sky stått och pratat om någonting. Jag antog att det var en bra tid att dra bort Ellie från Sky. Det verkade som om de behövde en liten paus.

”Jadu, jag har faktiskt ingen som helst aning! Jag får höra av mig. Men, vänta lite.”
sa jag innan jag vände uppmärksamheten mot Ellie som stod och granskade mig.

”Ellie! Borde inte du springa hem och packa?”
frågade jag roat och såg hur hon drogs tillbaka till verkligheten. Hon såg sen ut att ha panik, antagligen stressen.

”Ellie du måste verkligen sluta stressa! Jag kör dig så slipper du gå!”
sa jag allvarligt och hon nickade bara lite medan hon andades ut. Hon var otrolig när det kom till stress. Hon stressade upp sig för allt.

”Så! Jo jag hör av mig sen om hur det blir. Älskling jag ska köra hem Ellie nu och hjälpa henne att packa. Jag vill gärna pussa lite på dig innan vi åker så jag hör av mig när vi är på väg därifrån. Jag älskar dig!”
sa jag innan jag la på. Det var inget konstigt. Ville han ha något sagt så brukade han ringa tillbaka. Ellie log snabbt mot mig innan hon satte på sig skorna och gick ut mot bilen. Jag tog nycklarna som hängde på kroken och följde efter henne.



Så vad tycker ni då? Kommentera ;)

XoXo

Kommentarer
Postat av: Hannah

skiit bra :)

2011-03-01 @ 20:25:51
Postat av: Anonym

jag bestämde mig för att läsa från 1:an och nu älskar jag den, du är verkligen begåvad på att skriva, keep it up girl!

2011-07-03 @ 14:08:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0