Where are you now - Kapitel 221


”Jag är säker på att den är jättebra!” sa jag och kramade om henne. Hon skrattade lite men sa ingenting. Istället vände vi oss mot skärmen och tittade på filmen, som var otroligt bra. Det var ju ändå Selena’s film, och det gick inte att förneka det, hon var en skrämmande bra skådespelerska.


”Älskling, det är dags att gå upp nu. Babe? Det är morgon.” hörde jag en mjuk viskning och kände hur jag rös av det varma andetaget mot min nacke.

”Deztiny, min älskade ängel. Det är morgon.” viskade den underbara rösten harmoniskt och jag kände hur jag rös ytterligare. Ett par läppar drogs över min hals med lätt tryck och nu rös jag verkligen ordentligt, i hela kroppen.

”Okej, okej, jag är vaken.” mumlade jag för att han inte skulle fortsätta. Han gjorde mig galen den pojken, och det visste han mycket väl om. Inte för att jag egentligen klagade så mycket över hans läppar mot min hals, snarare tvärtom, men han gjorde mig ändå galen.

”Tänker du gå upp?” mumlade han mot min hals och jag svalde hårt innan jag vände hans huvud mot mig så att han kunde se mig i ögonen.

”Jag vet inte, vad har herrn för plan i huvudet?” frågade jag och log svagt mot honom. Han skrattade lågt innan han tryckte sina läppar mot mina. Där fick jag svaret, jag skulle inte gå upp ur sängen än, och det skulle inte han heller.

*

”Åh, juste, jag har en överraskning åt dig idag.” sa Justin i förbigående när vi satt i köket för att äta lite frukost, som antagligen borde räknas som lunch. Jag höjde ena ögonbrynet mot hans ryggtavla när han stod vid kylskåpet och plockade fram juicen.

”Jaså?” frågade jag reserverat när han inte sa någonting mer. Han satte sig vid bordet och hällde upp juice i sitt glas.

”Mhm.” sa han bara och tog en klunk av den orange drickan. Jag rörde mig inte ur fläcken utan satt bara och tittade på honom.

”Är det allt du har att säga?” frågade jag medan jag granskade honom. Han tittade upp på mig med roat uttryck.

”Japp.” svarade han kort och vände sig mot sin macka. Han var otrolig ibland, så retsam. Han visste precis hur han skulle göra för att reta gallfeber på mig.

”Kan du säga någonting mer?” lirkade jag försiktigt och han mötte återigen min blick, med samma skämtsamma uttryck i ansiktet.

”Poängen med överraskningar är att du liksom inte ska få veta någonting om det.” log han och jag suckade. Självklart var han på sådant humör idag. Egentligen gjorde jag bäst i att lägga mig i sängen och sova bort dagen så det blev morgon igen, men åh andra sidan så skulle jag i så fall kunna hamna på andra sidan jordklotet med honom då, så det var inte ens ett alternativ. Den här dagen kunde bli precis hur som helst, och jag tvivlade på att det bara var en överraskning. Vad var det man brukade säga? En olycka kommer sällan ensam.

”Whatever.” mumlade jag bara och återgick till min egen frukost. Vi åt under tystnad en stund innan jag ertappade Justin med att sitta och skratta tyst för sig själv. Jag hörde inte ett ljud från honom, men han satt och skakade med världens underbaraste uttryck i ansiktet.

”Babe, det är ingenting farligt.” fick han fram efter att han tagit ett efterlängtat andetag. Jag fnös och himlade med ögonen åt hans ord.

”Du, allting är farligt när du är i närheten.” påpekade jag torrt och nu var det hans tur att fnysa ljudligt åt mig.

”Du är ingen ängel du heller. Jag menar, vem trycker upp en äcklig diskborste i någons ansikte? Ingen normal människa skulle göra någonting sånt.” påpekade han och jag himlade med ögonen, typiskt honom att dra upp det i det här sammanhanget.

”Jag slänger i alla fall inte folk över axeln och går runt med dem som om det vore en billig accessoar.” muttrade jag till svar och Justin försökte hindra sig själv från att började skratta. Han kämpade ett tag innan han svalde och återfick sitt allvarliga uttryck. Han öppnade munnen för att säga någonting men det kom inte fram ett enda ljud.

”Wow, första rundan och redan utslagen.” flinade jag mot honom och tog en klunk utav juicen utan att släppa honom med blicken. Han reste sig från sin stol och kom fram till mig där jag satt på andra sidan. Utan att säga någonting tog han ifrån mig glaset jag hade i handen och ställde ner det på bordet. Jag tittade på honom med frågande blick men han tog bara mina händer i sina och drog upp mig från stolen. När jag stod upp la han händerna vid min midja medan han tittade djupt in i mina ögon. Hans huvud kom närmare mig och han nuddade försiktigt mina läppar med sina. Kyssen var mjuk, prövande och försiktig, men inte bara det. Den var dessutom retsam på något sätt. Han hade aldrig kysst mig på det sättet, och jag kunde inte låta bli att bli förvånad. Hans läppar lämnade mina och dem drogs nerför min kind och stannade sen vid halsen. Jag försökte tänka klart medan hans läppar lekte över min hals. När jag bestämt mig för att jag skulle försöka putta bort honom så backade han plötsligt undan lugnt, innan jag hunnit göra någonting. Hans blick mötte min och han såg in i mina ögon med djup och kärleksfull blick.

”Du skulle aldrig kunna betraktas som en billig accessoar älskling. Du är det finaste jag har. Det vackraste som finns i min närhet. Det mest underbaraste någon människa kan vara med. Du är vackrare än den vackraste diamanten. Du är underbarare än alla människor i världen, tillsammans. Du är den mest fantastiska tjej som existerar och jag älskar dig Deztiny. Jag älskar dig mer än mitt eget liv! Det finns ingenting som någonsin skulle kunna förändra det älskling, någonsin. Du är mitt allt!” sa han lugnt och tyst. Jag tittade på honom med frågande blick och han höll kvar vår ögonkontakt. Jag lutade mig mot honom och lät våra läppar mötas i en mjuk kyss. Jag kunde inte svara på något annat sätt. Det kändes som om vad jag än sa så skulle det inte ens vara hälften så underbart som det han precis fått ur sig. Medan han besvarade kyssen så bestämde jag mig för att jag skulle planera ihop någonting, för att försöka visa honom hur mycket han betydde för mig och hur mycket jag älskade honom. Jag var rätt säker på att det var någonting han behövde få veta, ordentligt, sen all dramatik med lögner och sjukhusvistelse. Han behövde veta att han betydde allt för mig.



Awww :')
Sötnosen har talat :* <3

Vad tror ni han har för överraskning åt henne? :P
Jag tror att om ni tänker efter så kan ni nog komma på det :D

TACK ni underbara sötnosar för era kommentarer!
Det känns lite tjatigt, men jag kan inte tacka er nog <3

Någon mer än jag som är taggad inför Söndag? :D

Nästa kommer antagligen upp imorgon, tidsinställt för jag ska till min homie Luggeh imorrn :D Sen får vi se lite hur de blir ;P<3

LOVE YOU ALL!!!
SO MUCH!!!! <3


Kommentarer
Postat av: Ebba

Awesome omg meeeeeeeeeer

2012-02-22 @ 19:47:22
Postat av: Madicken

Lllove iiit<3

2012-02-22 @ 19:48:13
URL: http://alwaysbieberfever.blogg.se/
Postat av: Johanna

Aweeeesome :DD

2012-02-22 @ 19:48:22
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Stephanie

Aaaawwww <3333 han är föööör söt!!!! <3 biggest smile ever



Jag är grymt taggad inför lördag!!!! :D <3

2012-02-22 @ 19:49:53
Postat av: Stephanie

Oops... Söndag menar jag (a)

2012-02-22 @ 19:50:42
Postat av: Sofia Eriksson

Jätte bra! :D Haha, har suttit inlåst i mitt rum i typ tre dagar och bara läst och läst din novell! I början tyckte jag den var okej, men nu älskar jag den!

Fortsätt skriv, du är jätte duktig!

PS. Justin är så söt! Kunde inte sluta le! :D Önskar jag hade en pojkvän som Justin!

2012-02-22 @ 20:31:17
URL: http://sofiaaeriksson.webblogg.se/
Postat av: Marielle

Jag älskar hur du får varje känsla du skriver, och kännas i min kropp! :) i love it.. ♥♥♥

2012-02-22 @ 20:38:17
URL: http://firststeptwforever.blogg.se/
Postat av: Julia

Det hör kapitlet var så grymt gulligt! Hoppas det verkligen är en stor överraskning! Kan inte komma på vd det kan vara...hmm

#BieberCashFamily<3

2012-02-22 @ 21:29:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0