Bieber Cash

"Taylor så klart! Svarade inte Caitlin på det?" frågade hon förvånat och vände försiktigt blicken mot mig. Hon log sitt vanliga leende, men någonting var fel. Hon var inte sitt vanliga, sprudlande jag. Hon granskade mig en stund och när det ringde in log hon och ryckte på axlarna snabbt innan hon stängde igen skåpet. När hon stängt igen det vände hon sig för att gå efter Rebecca och Laura. Hennes hår fladdrade i vinden när ett par killar sprang förbi och jag märkte att hennes vänstra kind var rödrosig. Jag granskade henne en stund och insåg varför hennes leende hade varit fel, det hade inte nåt ögonen. Hon var inte glad, men hon försökte sätta upp en fasad för att ingen skulle tro att någonting var fel.

---

---

[DEZTINY'S PERSPEKTIV]

"Åh, hej. Du måste vara Deztiny Wallie. Både Caitlin och Christian har pratat rätt mycket om dig, både under lektionerna och på sin övriga tid. Mitt namn är Emily Winston, men kalla mig gärna bara för Emily. Jag är inte så mycket för det formella i den här klassen som du kanske har förstått." log den unga lärarinnan, som tydligen hette Emily. Hon var liten och rätt så kort men hade ett varmt uttryck i ansiktet. Hon påverkade mig också, precis som Mrs. Montgomery hade gjort, men skillnade var att Emily spred glädje, lugn och välbehag. Jag kände mig trygg runt henne.

"Caitlin har inte ni annat för er än att prata om mig?" skrattade jag förvånat till Caitlin som stod bredvid mig och såg oskyldig ut. Emily skrattade åt mina ord och öppnade munnen för att svara, men Caitlin hann före.

"Dez, du är en av mina bästa vänner, det är väl klart att jag pratar om dig när du inte finns i närheten. Sen att Christian har en liten Celebrity Crush på dig kan jag inte riktigt ta åt mig skulden för." svarade hon och jag skrattade högt.

"Skulle han ha en Celebrity Crush på mig? Du är bra söt ibland du." skrockade jag och vände mig till slut mot Emily igen som log åt vår konversation.

"Vi har inga fasta placeringar under mina lektioner, så du blir inte tilldelad någon plats. Ni får prata, så länge ni inte stör dem som jobbar, men jag vill inte att ni kommer efter, utan gör det ni ska göra. Sen om det är hemma eller här i skolan, det kan jag inte svara så mycket på. Varje vecka har vi ett beting som vi alla ska hinna till innan vi går hem på helg. Alla har däremot ett eget beting då alla är olika utvecklade inom matematiken. Här inne vill jag även säga att man inte tävlar med sina klasskompisar, utan man tävlar enbart mot sig själv. Jag hoppas du ska trivas här nu Deztiny." log hon och jag nickade glatt. Hon hjälpte mig att sätta upp min fasad bättre, så nu trodde kanske till och med Caitlin på den. Jag hade sett hennes skeptiska uttryck när vi stod vid skåpen, och hade inte de där eleverna sprungit förbi hade hon kanske inte märkt min röda kind. Jag visste att jag skulle bli överöst med frågor, nu var det bara att vänta på tillfället dem skulle komma.

"Tack Emily." log jag och tog emot den tjocka matteboken hon höll fram till mig. Hon nickade en snabbis men efter en blick ut mot klassen stannade hon mig och log ursäktande.

"Jag vet att i princip alla härinne vet vem du är och så, men skulle du kanske vilja berätta lite om dig själv för klassen? Du ingår i den här mentorsgruppen, så det vore bra om dem fick lära känna Deztiny och inte bara läsa om den kända Deztiny Wallie." spekulerade hon och jag nickade glatt mot henne.

"Absolut." svarade jag och hon log tacksamt mot mig. Hon vände sig mot klassen och tittade ut överallt.

"Så hörni, jag är mycket väl medveten om att ni alla vet precis vem det är som står här bredvid mig. Nog för att jag är lärare, men jag har mina öron med mig vet ni." log hon mot klassen. Caitlin gav mig en snabb nick innan hon gick och satte sig längst back vid bordet för fyra, där även Rebecca och Laura satt. Klassen vände sig emot mig och Emily och jag log varmt mot dem. "Eftersom att vi är vår egen lilla grupp här på skolan, och alla ska ha rätten till att bli bra behandlade och dessutom behandlade utifrån hur dem är som personer, så tänkte jag att Deztiny skulle få presentera sig ordentligt för er alla." fortsatte hon. Jag tyckte om Emily insåg jag, mer och mer för var minut som gick. Hon var så lugn, så cool, och förstående. Hon gestikulerade åt mig att ta ett steg framåt och sätta igång. Snabbt gjorde jag som hon beordrade, med ett stort leende på läpparna.

"Hej. Jag heter då Deztiny Wallie, men kalla mig gärna för Dezzie eller som Caitlin ofta kallar mig, Dez. Jag kommer från Kanada, och har bott där i hela mitt liv, med min pappa. Jag fyllde precis 17. Ahm... Jag har en hund, en Australian Shepherd, som går under namnet Shawty. Vad mer vill ni veta? Någon som har några frågor?" frågade jag mina nya klasskamrater som satt framför mig. Jag var verkligen extremt dålig på att presentera mig själv, särskilt som jag visste att de flesta redan visste det jag precis berättat.

"Är du förlovad?" frågade en tjej som satt nästan längst bak. Hon såg lite smått ointresserad ut medan hon vägde lätt på stolen.

"Nej jag är inte förlovad. Jag har bara lite svårt för att ha ringar på höger hand." svarade jag sanningsenligt.

"Vem fick du den ifrån?" frågade samma tjej igen och jag log överseende.

"Jag fick den i födelsedagspresent utan Justin." svarade jag och granskade henne för att se om hon hade fler frågor. Hon stirrade på mig en stund innan hen började le smått.

"Hur träffades ni?" frågade hon och fick nu ett intresserat uttryck i blicken. Jag skrattade lätt, det var länge sen jag svarat på just den frågan. Jag vände en frågande blick mot Emily, för att kolla om jag skulle svara på det eftersom att det kanske kunde ta lite tid. Hon log och nickade uppmuntrande åt mig.

"Vi träffades egentligen av en ren slump. Den 1 april blev jag prankad utav min bästa vän Ellie och mitt ex Christopher. Videon åkte upp på mitt youtube konto då ingen av dem hade ett eget konto. Jag fick strax därpå ett samtal från fröken som sitter därnere i hörnet. Det är inte särskilt ofta som jag blir prankad och både hon och Christian tyckte tydligen att det var epic. Sen så hamnade både Christian och Caitlin i chocktillstånd när jag berättade hur många views jag fått på tio minuter..." började jag men hann inte längre då en annan tjej avbröt mig.

"Hur många hade du fått på tio minuter?" frågade hon nyfiket. Jag gav henne ett milt leende innan jag vände blicken mot Caitlin. Jag kunde svära på att hon kunde besvara frågan istället för mig. Det var nog någonting som hon aldrig skulle glömma. Hon flinade stolt mot mig innan hon öppnade munnen för att svara.

"På tio minuter fick Dezzie 489,399 stycken views på den videon. Det är någonting jag aldrig någonsin kommer att glömma! Usch vad stolt jag var över dig då." skrattade hon och jag log tillbaka.

"Ja, så Caitlin och Christian hamnade typ i chocktillstånd så Justin tog telefonluren från henne för att jag inte skulle bli orolig antar jag. Sen bestämde vi oss för att vi skulle fira genom att jag kom ner hit till Atlanta. Då träffade jag faktiskt Caitlin och Christian första gången också. Sen så träffade jag även Ryan, Chaz och så klart Justin." svarade jag och log åt minnena. När jag vände blicken mot Caitlin såg jag att hon också log, och det syntes på henne att vi tänkte på samma saker.

"Ehm, Dezzie, du är kompis med Jasmine Villegas va?" frågade en tjej efter en stund. Jag vände blicken mot henne och log till svar.

"Japp. Jaz är ännu en av mina närmaste vänner. Vad är det då då?" frågade jag henne och hon log lite oförstående mot mig.

"Jag har länge funderat på vad hon skrev för ett tag sen på sin Twitter. Rätt länge sen var det dock, men hon jag sparade hennes tweet i favoriter." började hon och drog snabbt upp telefonen ur fickan. Tålmodigt väntade jag på att hon skulle läsa upp vad det stod.

"Den 6:e april tweetade hon; "A kitchen fight? That totally made my day! #GirlPower!" och jag har verkligen ingen aning om vad det är hon pratar om. Det kanske inte du heller vet, men ifall du gör det menar jag. Dezzie varför garvar du?" frågade hon förbryllat medan jag trodde att jag skulle kikna av skratt. Jag hade inte sett hennes tweets förrän jag varit hos Ryan efter Christopher's svek, och då kände jag inte direkt för att kolla igenom någonting ordentligt.

"Hon skrattar för att hon vet precis vad den där tweeten handlar om. Tro det eller ej, men det är hon som är inblandad." svarade Caitlin, med skratt i halsen, då jag inte kunde svara själv. Det tog ett tag för mig att samla mig och jag kände hur en tår rann nerför min ömma kind.

"Okej, Dezzie, jag tror dessvärre att du kommer få svara på den här frågan, för du har nog väckt nyfikenheten hos oss alla." sa Emily och jag fnissade lite till.

"Okej, allting började med att vi skulle titta på film, vi skulle se Ghost Ship, men jag hade redan sett den och jag tog åt mig jobbet att diska, medan jag skjutsade ut Caitlin ur sitt eget kök för att hon inte skulle hjälpa till. Efter en stund kom Justin in och hade bestämt sig för att hjälpa mig med allting. Han sa någonting jag inte blev så förtjust i så jag slängde en handduk i ansiktet på honom, som han sen slängde tillbaka. Jag antog utmaningen men bytte ut mitt vapen mot diskborsten och tryckte upp den i ansiktet på honom. Till min otur fanns det bara en diskborste, så han tog den snuskiga disktrasan istället och precis när jag vände mig om för att undkomma honom fick han tag på mig och tryckte ner mig i golvet för att sen sätta sig över mig för att hålla mig kvar. Vi fightades en stund tills han fick tag på diskborsten och kastade in den i köket. Vi kämpade båda två ett tag om vem som skulle få tag på den först och när jag fick tag på den attackerade jag honom igen innan jag sprang upp på övervåningen. Jag sprang in på toaletten och medan han var mig hack i häl bestämde jag mig snabbt för att han behövde kylas ner lite, så när han kom in på toaletten såg jag så rädd ut jag kunde medan jag backade längst in i hörnet, i duschen för att vrida ner kranen till, låt oss säga, svinkallt. Eftersom att jag stod tryckt mot väggen så undkom jag strålarna när jag satte på vattnet, men Justin blev rätt så blöt. Han blev sur för att jag vunnit, så han jagade ner mig på undervåningen igen och då gjorde jag det största felsteget, att gå ut på backsidan. Ja, det slutade i alla fall med att vi båda hamnade i deras pool." förklarade jag och såg hur tjejerna i klassen satt och fnittrade medan killarna tittade på mig med stora ögon. Längst bak såg jag Rebecca vända sig mot Caitlin.

"Jag trodde du skojade." utbrast hon förvånat och jag skrockade lätt. Caitlin skakade på huvudet innan hon vände sig mot mig igen.

"Ni skulle bara ha sett det, och hört det! Vi andra satt i vardagsrummet, vi alla skulle kolla på film. Allt man hör är hur Dezzie skriker att något är äckligt, sen ser man henne backa ut med vettskrämd blick och diskborsten höjd i högsta hugg. Innan hon hunnit springa undan fick han tag i henne och de for ner i golvet, sen tryckte han disktrasan i ansiktet på henne. Efter några sekunder verkade Dezzie ha fått nog, för det såg ut som om hon i panik vred sig ut hans grepp och fick ner honom på rygg. Hon var smart nog att sätta sig gränsle över honom, och hålla fast hans armar med benen medan hon drog diskborsten över ansiktet på honom. Efter typ fem sekunder tog hon bort den och viskade något i örat på honom innan hon anföll honom igen. Han kom loss och kastade in diskborsten i köket, med Dezzie efter och till slut även Justin efter. De försvann men man hörde ett par dunsar och någon som sa något. Sen ser vi bara hur Dezzie kastar sig uppför trappan, med diskborsten i handen, med Justin tätt efter sig. Uppe på övervåningen hördes det hur toalettdörren slängs igen och hur någon låser den. Vi fattade ingenting, vi var typ helt förstummade. Efter en stund hörde vi hur Justin skrek i panik så vi for uppför trappan. Dezzie låser upp och skrattar när hon får se oss. När jag frågade vad de höll på med så öppnade hon dörren helt och där inne står Justin, mitt på badrumsgolvet, med vatten som rinner nerför hans kropp." berättade Caitlin och jag skrattade lite. Jag hade hört hennes version en gång tidigare, när Caitlin berättat den för Jasmine, första gången vi träffades.

"I alla fall, den dagen hon tweetade det där var första gången jag träffade henne, och det var då vi berättade det för henne. Så nu vet du vad den tweeten handlade om." log jag mot tjejen som frågat.

"Du verkar ju som en brud med lite klös i tassarna." mumlade en av killarna som satt längst mot fönstret. Jag la huvudet på sned coh försökte se oskyldig ut.

"Hur menar du?" frågade jag oförstående. Jag hade en minimal aning om vad han kanske syftade på, men jag ville ändå vara helt säker.

"Vad jag menar är att du verkar som en brud som inte direkt backar om någon skulle bråka med dig. Antingen skulle du spöa ner dem totalt eller så skulle du väl bara jävlas med dem tills du driver dem till vansinne." flinade han och jag skrattade tyst. Jag tänkte svara 'been there, done that' men jag bestämde mig för att det var en dum idé. Det var onödigt att berätta om incidenten med revbenen.

"Kan hända." svarade jag bara och flinade för mig själv. Jag vände mig mot Emily, som satt bakom katedern och lyssnade med stort intresse på vår konversation. "Vill du ha tillbaka din lektion?" frågade jag roat och hon skrattade lite.

"Jag tror att det är många fler frågor som gömmer sig hos eleverna i den här klassen, men dem får ni ta privat med Dezzie, eller någon annan lektion helt enkelt. Nu återgår vi till matematiken och veckans genomgång." sa Emily mjukt, men fortfarande med en bestämd ton. Jag log mot henne innan jag gick och satte mig bredvid Caitlin nere vid bordet längst bak.

"Jaså du var stolt över mig du?" skrockade jag mot henne när jag satt mig ner. Caitlin vände blicken mot mig och stirrade på mig som om jag var helt dum i huvudet.

"Det är väl klart att jag var. Är du förvånad?" skrattade hon fram till svar. Jag skakade på huvudet men sa ingenting.

"Så, nu när du kommit in lite mer i klassen tycker jag att du ska svara ärligt på en sak." sa hon efter en stunds lyssnande på Emily då hon började förklara tänket runt geometri. Geometri var en av de få saker inom matten som jag faktiskt förstod och därefter klarade av rätt bra, om jag fick säga det själv.

"Självklart, vad vill du veta?" frågade jag nyfiket och vände mig mot henne. Hon lutade sig lite närmare mig och började helt plötsligt viska, som om det var någonting hemligt och någonting som ingen annan skulle höra.

"Vad var det som hände inne på toaletten?" frågade hon och jag stelnade till. Jag hade inte lyckats lura henne av min noggrant uppsatte fasad. Inte för att jag var särskilt förvånad egentligen. Caitlin kände mig extremt bra, men jag hade ändå hoppats.

"Caitlin..." började jag tvekande men hon skakade bara bestämt på huvudet. Med en djup suck lutade jag mig lite närmare henne också för att försäkra mig om att alla runtomkring inte skulle höra vad vi pratade om. Det skulle verkligen gå åt helvete om hela världen fick reda på det. Inte bara för min skull, utan för personerna som var inblandade och inte minst för Justin.

"När jag stod och tvättade händerna så kom det in två tjejer. En blondin och en brunett. Jag har ingen aning om vad dem heter, men dem började prata lite med mig, fråga lite grejer och försökte vara trevliga. Sen förändrades brunetten och hon klappade till mig i ansiktet. Så, jaga inte upp dig nu snälla, jag vill inte att det ska komma ut för då får Justin problem." påpekade jag men jag såg hur Caitlin's ansikte blev hårt och stelt.

"Vad gjorde du då?" frågade hon efter en stund och jag ryckte på axlarna.

"Vad skulle jag göra? Jag frågade om hon var klar och sen gick jag." svarade jag. Det var bara onödigt att jaga upp sig för en sådan sak. Vad skulle jag göra? Slå tillbaka. Det existerade inte ens på kartan.

"Du frågade om hon var färdig och sen gick du därifrån?" frågade Caitlin förvånat och jag nickade mot henne.

"Varför då? Varför bad du henne inte att dra åt helvete? Eller varför slog du inte åtminstone tillbaka?" frågade hon. Jag log överseende mot henne.

"För att det skulle driva vidare till oönskade situationer för alla. Det var inte ett hårt slag, utan bara en markering, och jag bryr mig faktiskt inte särskilt mycket. Jag försökte inte gömma undan smärta eller tårar från er, Caitlin. Jag försökte gömma undan irritation, för det var precis vad jag kände. Jag blev irriterad på henne, men det finns inte mycket att göra. Låt det bara vara. Jag har varit med om värre." förklarade jag lätt och hon granskade mig med stel blick en stund. Hon visste att jag hade rätt, varesig hon gillade det eller inte.

"Vi pratar mer om det sen." sa hon bara innan hon lutade sig tillbaka och satte sig rakt. Jag visste inte riktigt vad det mer fanns att prata om gällande det, men det var väl bara att vänta och se. Jag hoppades för Guds skull att det inte skulle komma fram till Justin, för han skulle inte må bra av att veta om det. Inte nu när jag flyttat hit till Atlanta, till honom, för att det ska vara säkrare för mig, och så händer det här första dagen i skolan. Inte precis en bra start om man uttryckte det så. Det skadade inte mig, men det skadade dem runtomring mig. Caitlin tyckte inte om att höra det, och jag var mycket väl medveten om att varken Christian, Ryan, Chaz, Ellie eller Sky skulle tycka om det heller. Det jag var bombsäker på, var att den som skulle ta mest skada utav det, var Justin.

---

---

Låååååååångt kapitel :P
Längre än på länge tror jag bestämt ^^
Det tycker jag att ni förtjänar en sån kall och kylig fredag som denna! ;)

Vad tycker ni om Dezzie's tankesätt?
Tänker hon rätt, borde dem hålla det mellan sig och inte låta det gå ut till Justin?
Eller borde dem berätta för honom?

Anonym; Hahahahahaha söööööwt :'3 Extremt söt kommentar! Jag tycker det är så kul att ni tar Dezzie bakom ryggen på det sättet :) <3 Ni bryr er om henne, även om hon inte är riktig liksom :') Det gör en 'författare/bloggare/novellskrivare/mupp-utan-något-liv-som-älskar-att-göra-folk-glada' glad ;) <3

Tack för alla era söta kommentarer sötnosar <3
Om ni ännu inte har addat mig på facebook (Madelene Kitchen Ninja Morén) så se till att göra det för en lättare och snabbare uppdatering om när nästa kapitel kommer ut :) Där svarar jag även på en mängd olika frågor och ger även er frågor om WAYN, Dezzie och Bieber Cash :)

Kram kram på er alla söta små änglar <3