Bieber Cash

"Wallie Special?"

frågande han tyst och jag rykte förundrat på axlarna innan jag återigen vände blicken mot dörren som Mike försvunnit ut genom.

"Jag har ingen aning." mumlade jag lågt, nästan för mig själv innan jag la min hand på Justin's som redan vilade på mitt lår.

---

---

"Hälsa Timmy och tacka så mycket för maten. Det var roligt att upptäcka någonting som är uppkallat efter en själv." log jag mot Mike som kommit in i rummet för att hämta tallrikarna tillbaka till köket. Det hade visat sig att Timmy och Celia saknat mig så mycket när jag lämnat sommarjobbet, så de hade fixat ihop en helt skum rätt med mina favoritingredienser i, och sedan uppkallat den efter mig.

"Det ska jag göra, kul att ni tyckte om det. Det är bara att skicka ett sms om ni behöver någonting." sa han innan han smidigt plockade med sig alla tallrikar ut genom den gamla dörren och stängde den efter sig för att lämna mig och Justin ensam igen. I nästan en och en halv timme hade vi suttit och ätit förrätt, varmrätt och efterrätt. Alla gick under samlingsnamnet, Wallie Special. Det var riktigt gott faktiskt, även om det var lite läskigt att prova någonting nytt när man inte fick veta vad det var och inte heller vad det var för ingredienser.

"Så, vad var det du sa innan Mike kom in och avbröt dig?" frågade Justin efter att ha lagt sig ner i kuddhögen. Jag satt bredvid honom och lekte med våra sammanflätade fingrar.

"Va?" frågade jag då jag inte hade någon aning om vad det var han snackade om. Han satte sig lugnt upp och vred sig mot mig för att lättare kunna möta min blick.

"Ja, du började säga någonting. Det fanns en anledning till att du ville visa mig det här." förklarade han och jag nickade till, nu kom jag helt ihåg. Jag svalde mjukt innan jag log svagt mot honom.

"Ja, det finns en anledning till att jag visar dig det här... Trots att jag känt dig i lite mer än en vecka, så har du blivit en enorm del av mitt liv. Du har hjälpt mig gå igenom mer än jag trodde var möjligt under en veckas tid, och jag är glad över att ha den här kontakten med dig. Du har nått fram till mig som jag inte trodde att någon kunde nästan. Du känner mig bättre än vad jag själv gör, och ser saker lika lätt på mig som om det var skyltat i pannan." började jag nu och log mjukt mot honom. Han skrattade mjukt åt mina ord men sa ingenting för att låta mig fortsätta.

"Jag ville visa dig det här, för att det här stället betyder mycket för mig. Du betyder också mycket för mig, och jag vill visa dig allt som är speciellt i mitt liv. Det finns mycket du inte känner till, men man måste börja någonstans, och det här är en början. Jag känner mig skyldig till att göra någonting för dig, efter allting som du själv har gjort för mig." avslutade jag mjukt och gav honom en puss på munnen. Han la sina händer om mina kinder för att hålla mig kvar. Pussen övergick till en mjukt kyss och jag blundade hårt för att föreviga ögonblicket. Ögonblicket där allt som betydde någonting var Justin, och ingenting annat.

---

---

Okej, det blev enormt kort, men det kommer ett till kapitel snart som är längre och mer händelsefullt ;)

RT: det tycker jag verkligen att du ska göra! :) Jag ser fram emot det! ^^ Lite creepy att inte veta vem du är dock, men ja... Exiting! :D <3

Som sagt så kommer det snart upp ännu ett kapitel, så stay tuned! :D

---

---

AYE! VISSTE NI ATT DET ÄR JUSTIN BIEBER WEEK PÅ KANAL5? :D Det började igår och avslutas på fredag nästa vecka :D Inte över helgen dock, men klicka dig in på Kanal5's hemsida och läs mer :D

Dream, Laugh, Believe (<--- jag måste hitta på någonting nytt att skriva.... Förslag? :P)