Bieber Cash

Where are you now - Kapitel 130

"Jag ville visa dig det här, för att det här stället betyder mycket för mig. Du betyder också mycket för mig, och jag vill visa dig allt som är speciellt i mitt liv. Det finns mycket du inte känner till, men man måste börja någonstans, och det här är en början. Jag känner mig skyldig till att göra någonting för dig, efter allting som du själv har gjort för mig."

avslutade jag mjukt och gav honom en puss på munnen. Han la sina händer om mina kinder för att hålla mig kvar. Pussen övergick till en mjukt kyss och jag blundade hårt för att föreviga ögonblicket. Ögonblicket där allt som betydde någonting var Justin, och ingenting annat.

---

---

Väckarklockans ljud ringde fortfarande i öronen när jag masade mig ut genom dörren för att åka till skolan. Det hade blivit sent på restauranten och jag hade knappt kunnat sova någonting då jag visste att jag skulle bli tvungen att åka till skolan idag igen. Saknaden av Justin skulle bli så otroligt mycket starkare den här dagen. Det var ju bara en dag kvar tills han skulle åka iväg. Det kändes som om tiden bara flög iväg och ingenting jag gjorde kunde stoppa den för en stund. Det skulle ju även bli mycket prat med tanke på den föregående dagens händelser, med Christopher och allt det. Jag ångrade mig inte, i mina ögon fick han precis vad han förtjänade, men på något sätt kändes det som om det skulle bli värre ändå.

Jag suckade djupt när jag stängde bilen på min vanliga plats, elevparkeringens sista ruta längst till vänster, så långt man kunde komma från skolan. Varför jag börjat parkera just där var jag inte ens säker på längre, men för min del spelade det ingen roll.

"Dezzie!" ropade någon bakom mig när jag kommit halvvägs över parkeringen. Jag vände instinktivt på huvudet mot rösten och det tog ett par sekunder innan jag kopplade ihop rösten med omgivningen.

"Ryan? Vad gör du här?" frågade jag förvånat medan jag gick fram till honom för att ge honom en kram.

"Visste du att din och min skola har startat ett sammarbete med varandra?" gtågade han medan han omfamnade mig hårt. Jag skrattade förvånat in i hans varma famn innan jag släppte honom för att kunna granska honom och avgöra om han menade allvar.

"Nej, det hade jag ingen aning om. Är det verkligen sant?" fick jag fram efter ett tag då jag inte fann något spår av lögn eller skämt i hans ansikte. Jag kände honom ju inte superbra, men ändå tyckte jag att jag var rätt duktig på att läsa av hans ansiktsuttryck.

"Japp, så sant som att jag heter Ryan Butler." svarade han stolt och flinade brett mot mig.

"Men var är din klass då? Eller är det bara du här?" medan jag fick fram orden såg jag mig omkring för att se om jag kunde urskilja några andra ungdomar som kunde tillhöra hans klass. På parkeringen fanns inte en människa som jag inte kände igen, men däremot var vi båda väldigt uttittade av en hel hop skolelever som viskade lågmält till varandra. De tittade väl i och för sig på mig då, men det var väl ingenting konstigt egentligen, jag var nog dagens ämne.

"Det är bara jag. Chaz skulle ha varit här också, men han skulle tydligen göra någonting annat." svarade han och ryckte oskyldigt på axlarna. Jag gav honom en genomträngande blick, han höll undan någonting, men innan jag hunnit fråga honom om det så slog den stora klockan prick, vilket betydde att dagens första lektion började.

"Jag börjar nu, men var ska du någonstans? Och vad är det för slags sammarbete?" frågade jag medan jag drog honom med mig till skolbyggnaden. Jag kände fortfarande blickarna i ryggen, men ignorerade dem. Dels för att jag inte orkade bry mig, men också för att jag visste att de inte var någonting illa menat mot mig, utan bara nyfikna blickar om vad allting egentligen rörde sig om. Jag förstod dem.

"Jag ska till huvudkontoret, och vad gäller sammarbetet så får du veta det senare, det hinner jag nog inte förklara nu. Vi ses sen tjejen." sa han innan han skyndade sig iväg mot huvudkontoret som låg i utkanten av skolan. Jag tittade efter honom en stund innan jag istället skyndade mig in för att ha matte, inte mitt favoritämne direkt.

Det kändes som om jag skulle somna vilken sekund som helst, matte var verkligen inte min starka sida, jag kunde knappt förstå att det faktiskt kunde vara någons starka sida överhuvudtaget. Det var ju så otroligt tråkigt, ologiskt och bara drygt.

"Aye! Wazzup people? Butler här! Ni borde verkligen pallra era söta små rumpor till balhallen! Ni kommer inte ångra er! Peace out, man!" hördes från högtalaren i klassrummet. Jag skrattade mjukt för mig själv, det var så typiskt Ryan.

"Aye! Ni hörde vad Butsy sa! Kom igen nu då! The Sommer is in tha house! YEAH MAAAN!" hördes nu en annan röst och jag blinkade till förvånat, Chaz! Snabbt och smidigt kastade jag mig ur stolen, tog min väska, och skyndade mig ut ur klassrummet, med viss svårighet. Det verkade vara fler än jag som ville fly från matten, för resten av klassen satte genast fart. När jag lyckats komma ut ur klassrummet såg jag någonting jag aldrig sett förut, bortsett från avslutningsdagen innan ett lov, nästan alla på skolan trängdes i korridoren. Det var precis som om alla visste vad som var att vänta dem, men alla såg lika nyfikna ut som jag kände mig. När det gällde Ryan och Chaz var allting möjligt, och det var omöjligt att gissa vad de höll på med. Särskilt farligt var det när de kokat ihop någonting tillsammans.

"Shit! Vilken tid det tar! Öka takten era slöfockar! Det här är ju tidernas roligaste skoldag ju! Kom igen nu!" ekade högtalarna i korridoren. Jag himlade med ögonen men märkte hur folk snabbade på. Jösses, man skulle ju nästan kunna tro att de jagades av en enorm, giftig spindel eller någonting.

"Så, nu verkar det som om de flesta är här! Hör ni mig bra eller måste någon höja mikrofonen?" frågade Ryan glatt när han mött min blick efter att jag lyckats ta mig in i den stora balhallen. Han vinkade diskret innan Chaz kom ut på scenen.

"Jösses, vet ni inte hur man gör när någon frågar någonting sånt? Väsnas lite då." skrek Chaz i den andra mikrofonen. Elever runtomkring i salen började faktiskt väsnas, men det var fortfarande extremt smått mot vad det kunde ha varit.

"Jaha, som några av er kanske vet, såvida ni inte är ena riktiga torrbollar som inte har någon aning om hur man klickar sig in på YouTube, så finns det en tjej i publiken som är enormt älskad utav mig och Butsy. Hon borde vara TT Worldwide på Twitter då hon kommer på de mest galnaste idéerna. Igår såg jag och min polare här en enormt underhållande film på YouTube. Jag har ingen aning om vem det var som filmade, men där såg vi hur hon knäade en stackare rakt i krysset." babblade Chaz på och jag himlade med ögonen innan jag suckade djupt. Vad höll dem på med?

"Och det måste ha gjort ont! Hon är rätt stark, vår lilla flicka." fyllde Ryan i och jag skrattade till lite. Sen när betraktades jag som deras lilla flicka?

"Ohja, henne skulle jag verkligen inte vilja möta i en mörkgränd när hon har vaknat på fel sida om vårtsvinet." spann Chaz vidare och jag hörde skratt runtom i salen. Det roliga med det hela var att resten av eleverna antagligen inte hade någon som helst aning om vad skämtet egentligen var, men han antydde att Justin var ett vårtsvin.

"Nej inte jag heller. Och värre skulle det nog bli om man var den som gjorde henne upprörd. Nej du Chaz, nu slutar vi prata om just det här, jag ryser vid blotta tanken!" sa han skrämt och rös. Jag log överseende åt deras lilla spel, på min bekostnad.

"Ja, jag förstår dig! Du har alltid varit lite vek av dig. I alla fall! Dezzie! Kom upp hit är du gullig! Vi vill byta ett par ord med dig förstår du." svarade han upp och jag himlade med ögonen innan en slarvigt riktad spotlight föll på mig. Vad hade de nu kokat ihop? Det här var nästan läskigt. Jag övervägde snabbt tanken på att vägra, men annars skulle Chaz eller Ryan komma och bära mig upp till scenen, så det var lika bra att gå själv istället.

"Sådär ja, det var gulligt av dig sötnos. Ryan, om det känns lite läskigt kan jag ställa mig emellan er, så att du inte kissar på dig av rädsla." skämtade Chaz medan publiken skrattade. Jag såg hur Ryan himlade med ögonen innan han kom fram till mig för att ge mig en kram. När den var över lipade han snabbt mot Chaz medan jag skrattande gick fram till honom för att ge honom en kram också.

"Anyways! Vi tänkte ge dig lite överraskningar såhär en speciell tisdag!" flinade Ryan och jag suckade ljudligt. Chaz drog fram en mikrofon ur bakfickan och gav den till mig så att jag också skulle höras.

"Vad är det som är så speciellt med den här tisdagen?" frågade jag och höjde ett ögonbryn mot pojkarna. Ryan flinade mot Chaz, som flinade tillbaka.

"FÖR ATT SOMMERZ OCH BUTSY IS IN THA HOUSE!!!!" skrek dem båda i kör och jag skrockade för mig själv. De var allt bra söta de där två. Publiken verkade gilla dem för de skrek också, apploderade och busvisslade för att visa sin uppskattning.

"Okej, men pojkar, det finns ett litet problem... Ni vet mycket väl att jag inte gillar överraskningar." påpekade jag för dem. Ryan fnös i micken och började gå av scenen, medan Chaz bara flinade brett mot mig.

"Du kommer gilla de här överraskningarna! Det slår jag vad om!" kontrade han utan att släppa efter på sitt breda flin. Jag gjorde en mental anteckning i huvudet om att jag skulle fråga honom sen om han inte fick ont i käkarna av att flina sådär.

"Okej, bring it, bro!" muttrade jag och vände mig mot publiken som såg från mig och Chaz med nyfikna blickar. Några såg uttråkade ut, men så var det ju alltid. Jag hoppade till när någon tryckte ner mig på en stol och la någonting över mina ögon.

"Chaz! Vad är det här bra för?" muttrade jag till honom men han svarade inte.

"Okej gott folk! Nu kommer överraskningen. Kom ihåg att inte avslöja någonting!" skrattade Ryan i micken och jag drog ett djupt andetag, jag ville inte veta vad de höll på med.

"Dezzie, du ska få lista ut vad det är, helt själv. Vi ska ge dig lite ledtrådar och så ska du helt enkelt få klura ut det." förklarade Chaz och jag suckade. Jag hade aldrig varit duktig på att gissa och lista ut saker, inte genom ledtrådar.

"Första ledtråden; det är två överraskningar i en, så du får lista ut båda två innan vi säger om någonting är rätt. Andra ledtråden, de är rätt lika varandra, utom vissa bestående saker som skiljer sig..." pratade Ryan på och jag hörde hur publiken skrattade lite. Jag tog till mig vad de precis sagt, för att kunna lägga ihop allt sen.

"Tredje ledtråden, en är mindre än den andra. När det väl förekommer en fight mellan dessa två så är det tredje världskriget, tills en viss tjej kom och stoppade det he..." började han men jag avbröt honom tydligen då jag ställde mig upp.

"Caitlin Beadles och Christian Beadles!" utbrast jag med andan i halsen. Jag hoppades att det var rätt, jag hade saknat de båda två så extremt mycket. Någon röck loss tygsnutten jag hade över ögonen och jag lät mina ögon vänja sig vid ljuset innan jag vände blicken mot Ryan och Chaz. De var inte längre ensamma, emellan dem stod Caitlin och Christian. Innan jag riktigt hunnit reagera blev jag omfamnad av Caitlin som kramade mig hårt.

"Gud vad jag har saknat dig!" mumlade hon i mitt öra och jag nickade instämmande. När hon släppte mig kom Christian fram och vi slog vårt missfoster till handslag. Det såg alltid så kul ut, tyckte vi, så vi började skratta för oss själva.

"Wow, jag håller med, sjukt bra överraskningar!" log jag mot Chaz och Ryan. De såg på varandra innan de flinade hånfullt mot mig.

"The game has just begun, honey!" skrattade Chaz och mitt leende försvann. Det var mer än så här.

---

---

Nu fick ni ett lite längre kapitel :)
Hoppas verkligen att ni gillar det sötnosar!

Det är tyvärr sista kapitlet för ikväll =/
Jag ska eventuellt hit imorgon efter jobbet då jag ska till banken på Måndag, så om jag hinner skriva lite ikväll innan jag går och lägger mig så får ni lite imorrn också :) <3

Tack för att ni fortfarande stannar kvar troget vid min sida trots allting!
Älskar er alla, eller... Det ordet är inte ens tillräckligt för hur jag känner för er! :) <333

Smile, Be Nice, Have Fun

sv; haha jobbigt ;)

Det är nog inte så skönt att vakna till det :o



Kram<3

mer mer :)

asså jag skulle vara grymt tacksam om du la in inlägget typ innan 11 för jag ska bort länge och jag vill veta vad det är för överraskning till som väntar :p

Meeer

Hejsan! :)



Jag är med i en tävling hos Agria och skulle bli superduperglad om du skulle vilja rösta på mej!



http://fireflybaby.blogg.se/2011/july/kom-igen-nu-gor-mej-glad.html



P.S. Du får en länkning som tack!

åh guuuud! så spännande :D jag hittade denna blogg imorse och har sträckläst hela dagen! jag är ett stört fan av dig och ditt skrivande. det här är lätt den bästa justin bieber-novell jag läst! du skriver magiskt! tack för att du lägger ner tid på att skriva allt :) ha det bäst, och hoppas du fortsätter på den här novellen länge :D puss :*

Guuud du är så gryyyym, meer :D <3

meeeeeeer!

HAHAHA sheet vad jag garvade till det här!! MADZ DET ÄR ASGRYMT!! LOL!

Waaaaaa! Du kan inte sluta såhär!!! Jag vill ju veta mer!! xD <33

SV: Tack så mycket för din röst, en länkning kommer! :D



Allt bra idag? :)

Hej!

Nu har vinnaren på gårdagens tävling "Vinn en valfri pryl från Playman" avslöjats. Klicka in på bloggen för att se om du är en lyckliga vinnaren.



DESSUTOM har jag en bättre tävling på bloggen nu. Du kan vinna en VALFRI PARFYM (!!!). Du kan välja mellan flera olika märken; som t.ex. Dolce&Gabbana, Dior, Armani och DKNY. Gå in på www.submit.blogg.se för mer information.

Herregud, you're amazing .. :') <3

Asså jag älskar denna novellen! När ditt internet inte funkade och jag var tvungen o vänta så länge på kapitel så vare rkt jobbigt ;( hoppas det kommer ett nytt snart för du är så GRMYT duktig :D

du skriver riktigt bra ! får typ ångest när jag inte kan läsa din grymma novell :/ hoppas att allt löser sig med ditt internet och att bloggningen blir normal så snart som möjligt :)