Bieber Cash

Where are you now - Kapitel 135

"Det är okej, ta det bara från början så ska jag försöka hjälpa dig." svarade han och jag kunde svära på att han satt på helspänn där han nu var. Som om han trodde att jag blivit slagen eller något liknande.

---

---

"Tack, Jeremy! Jag uppskattar det verkligen!" sa jag tacksamt till honom. Han skrattade tyst till svar.

"Ingen orsak, hjärtat! Jag är stolt över dig! Du klarar det här väldigt bra, bättre än jag tror att någon annan tror. Du är i den fasen just nu att folk förvirrar dig, egentligen helt utan att tänka själva. Paparazzies kommer gå mellan att vara trevliga till att bete sig som svin. Fans är i den fasen nu att de försöker avgöra om du är ett hot mot dem eller inte. Vissa av Justin's fans kommer acceptera dig redan från början, vissa kommer acceptera dig tills de inser att ni har ett förhållande, medan vissa aldrig kommer acceptera dig. Det är tyvärr sådant man får ta. Du kommer även få ett gäng egna fans, såsom den där Alexandra sa, så är du redan någras förebild. Till slut kommer det i princip bli något av ett bråk mellan beliebers som inte accepterar dig, och DH's som skulle göra allt för dig." pratade han på men jag var tvungen att avbryta honom.

"DH's? Vad är det?" frågade jag förvånat. Jag var inte lika förtvivlad längre utan hade lugnat ner mig avsevärt mycket med hjälp av Justin's far.

"Åh, du har inte varit inne på Twitter märker jag. Nog för att jag och Justin bara ses ibland, har jag fortfarande uppsikt över vad som händer omrking honom. Nu när du ingår i hans liv så har jag även uppsikt över saker som rör dig. Det verkar som om Twitter har ändrats drastiskt de senaste dagarna, och som Alexandra sa så har du en egen fanclub som kallar sig Deztination Happiness, vilket förkortas till DH då det annars är lite långt." förklarade han och det var svårt för mig att ta in vad han precis sagt. I vilken värld hade jag någonsin kunnat tro att jag skulle få en egen fanclub?

"Jösses, det här är extremt svårt att ta in." erkände jag och Jeremy skrattade i andra änden.

"Jo, jag vet det, men du kommer klara det galant. Nej, nu borde du nog kanske gå tillbaka till de andra innan de undrar vart du tagit vägen. Vi hörs snart igen. Tidigare än vad du tror. Ta hand om dig hjärtat!" sa han innan han la på. Jag orkade inte fundera på vad han menade med 'tidigare än vad du tror', det skulle komma fram tids nog ändå. Nu skulle jag tillbaka till de andra, men jag hade helt och hållet tappat aptiten, så det fanns inte en chans att jag skulle äta någonting nu.

Jag satte mig tankspritt i pasagerarsätet i min bil. De andra hade ätit klart så vi kom överrens om att vi alla skulle hem till mig. Tydligen var det någonting som de andra visste, men som jag inte hade en aning om, för de bytte blickar tillsammans. Däremot vad jag för tankspridd för att orka bry mig.

"Okej, vi ses hemma då." flinade Justin, som skulle köra min bil hem. Tydligen hade Ryan och Justin slagit vad om vem som skulle komma hem först, eftersom att alla nu var medvetna om vilken makt min bil bestod av, så jag hade tillåtit Justin att köra. Jasmine och Caitlin satt i baksätet och verkade vara lika taggade som killarna var.

"Jag har en överraskning sen, bara så du vet." log Justin när han omsorgsfullt backade ur från parkeringen för att kunna svänga ut på den stora vägen igen. Jag himlade med ögonen för mig själv.

"Vad ovanligt." muttrade jag utan att se på honom. Jag kände hur någon tog min hand och när jag vände uppmärksamheten ditåt såg jag att det var Justin som sammanlänkat våra händer.

"Det är inte en sådan överraskning. Det är mer som en lite viktigare, seriösare överraskning. En överraskning som är svår att förklara om man inte vill avslöja det hela. Så kan du låtsas vara glad över det här? Annars tänker jag kyssa dig mitt i en folkmassa!" mumlade han medan han med lätthet svängde ut på den stora vägen. Ryan svängde snabbt upp bredvid oss så att vi skulle börja på samma ställe typ.

"Inte mig emot, men jag förstår din poäng. Okej, jag ska vara glad inför det här." log jag mot honom. Han verkade godkänna mitt svar för han nickade nöjt. För att slippa fler kommentarer eller jobbiga överraskningar vred jag upp ljudet på stereon. Basen dunkade i bilen medan kapplöpningen nu började. Justin gasade och vi var redan om dem. Det här skulle bli en enkel match, och jag insåg att min bil även skulle få agera turistattraktion senare. Alla killarna skulle vilja köra den, och säkert Jasmine och Caitlin också. Det var däremot någonting jag bjöd på, med stort nöje.

---

---

Lite kort, I know, men det kommer mer snart :)

Vad tycker ni? :P

Tack för era söta kommentarer, as always <3

Live, Laugh, Love

sv, gött ;)



alltid lika bra kapitel ;D

kram <3

Vad jag tycker? LIKA UNDERBAR SOM VANLIGT :D



Hade saknat dina noveller skitmycke fast nu är du ju tillbaks så :) Hehe.. skitbra och meeeeeeeeeeer <3

mer mer :)

brymt!