Where are you now - Kapitel 14
Hej på er allihopa!
Tack så otroligt mycket för alla snälla och fantastiska kommentarer!
Ni fick mig precis att känna mig jättevälkommen hem! <3
Därför tänker jag lägga in hela tre kapitel idag! :)
Tack så mycket!
Och jag har saknat er, bloggen och att skriva så otroligt mycket den här helgen!
Älskar er! <3
FÖRRA DELEN:
”Det kan vi ta någon annan gång, jag vill shoppa!” log jag och hon besvarade mitt leende. Hon satte sig i sin bil och jag följde efter henne. När hon började köra ut knackade någon på hennes ruta, det var Justin.
”Jag fick ett sms av latmasken Chaz. Han tyckte att vi skulle åka allihop in till stan. Han skrev något om att han behövde köpa nya skor.” förklarade Justin och viftade med telefonen. Jag log roat och väntade bara på Caitlin’s svar. Hon vände sig mot mig och såg frågande på mig.
”För mig spelar det ingen roll. Men om alla ska följa med så måste vi ta två bilar, vi får inte plats, om inte Christian sitter i någons knä, han är ju så liten.” skrattade jag. Caitlin flinade och nickade.
”Jag hörde det där.” hörde jag en röst bakom Justin, Christian. Jag log oskyldigt mot honom och han himlade med ögonen.
”Du kan ju lika gärna sitta i någons knä, du är inte särskilt stor du heller!” fortsatte han och jag hörde hur Chaz och Ryan skrattade. Jag ryckte på axlarna och steg ur bilen.
”Visst. Vems knä ska jag sitta i?” frågade jag obekymrat och Christian tittade på mig med stora ögon. Han ryckte på axlarna och sen öppnade han bakdörren och hoppade in och satte sig. De andra tre utbytte lite blickar och jag himlade med ögonen.
”Det spelar väl ingen roll vems knä jag sitter i? Så länge jag får sitta fram är jag nöjd.” sa jag otåligt och tittade över taket på bilen. Jag såg hur Chaz och Ryan knuffade till Justin och han sneglade på mig. Jag log mot honom.
”Kom igen då, Justin.” log jag och viftade åt honom att komma. Han boxade till Chaz innan han började gå runt bilen mot min sida.
”Jag bits bara i nödfall.” flinade jag och hörde hur de skrattade i bilen. Han log snabbt innan han hoppade in i bilen. Jag satte mig smidigt i hans knä och drog igen dörren. Jag satt vänd mot Caitlin och såg hur hon flinade mot mig. Jag tänkte fråga vad det var hon flinade åt men sen ringde min mobil. Justin hoppade till när han hörde den plötsliga, höga signalen och jag skrockade lite lätt innan jag drog upp mobilen och tittade på displayen.
”Hej älskling!” svarade jag då jag sett att det var Christopher. Killarna i baksätet började vissla och jag slog till Chaz på knät då han var närmast eftersom att han satt i mitten.
”Hej gumman. Vilka var det där?” frågade han och skrattade lite. Det var skönt att ha en pojkvän som inte var så svartsjuk av sig. Han visste var jag stod och han litade på mig.
”Det var Chaz, Ryan och Christian. De jag berättade om som du kommer ihåg? Christian är ju Caitlin’s lillebror. Chaz och Ryan är ju kompisar till dem.” förklarade jag och hörde hur han mumlade fram något i andra änden, antagligen ett ”jaha” eller något.
”Så vad hade du på…” började jag innan Caitlin körde på något som gick hela bilen att hoppa. Eftersom att jag satt i Justin’s knä slog jag huvudet i taket.
”Aj! Vad var det där bra för Caitlin?” skrattade jag och hörde hur de andra började skratta.
”Vad hände älskling?” hörde jag Chris säga och jag log lite dumt.
”Jag tror Caitlin körde på någon sten eller något och eftersom att jag sitter i Justin’s knä så sitter jag närmare taket så jag slog i huvudet.” förklarade jag och hörde hur han skrattade till lite.
”Vänta, vem är Justin?” hörde jag honom säga och kom på att jag inte talat om att han var med oss.
”Åh, Justin, det är deras kompis. Han är lika gammal som oss.” sa jag bara och i ögonvrån såg jag hur han nickade tacksamt. Min pojkvän var inget stort fan av honom, men han gillade hans låtar.
”Jaha, okej. Men jag tänkte väl inte säga så mycket. Ville bara veta hur du hade det. Jag saknar dig.” sa han lite ledsamt och jag kunde inte låta bli att le.
”Naw, baby jag har inte ens varit borta en dag, du såg mig ju imorse. Hur kan du sakna mig redan?” frågade jag och log lite.
”Ser ni, det är sådär en pojkvän ska vara! Lär er av den där killen. Inte du Justin, du är redan så, fast ännu värre.” babblade Caitlin på och jag började skratta. I baksätet hörde jag hur de muttrade någonting.
”Det är klart jag saknar dig älskling! Men det är hälsosamt att sakna folk ibland, annars blir det för mycket! Ha det så roligt nu, jag ska dra på bio med Sky, Elena, Sarah och Tammi! Puss på dig! Jag älskar dig!” sa han och jag log lite.
”Ja ha det så roligt, du får hälsa till dem så gott. Puss, jag älskar dig också!” sa jag och la på. När jag vände mig mot alla satt Christian och tittade på mig.
”Haha, vad är det nu då?” frågade jag och log mot honom.
”Jösses, är ni alltid sådär gulliga?” frågade han och himlade med ögonen. Jag rynkade ihop ögonbrynen.
”Vadå gulliga mot varandra?” frågade jag oförstående. Jag tyckte inte det var något speciellt gulligt med det vi sagt.
”Ja, han ringer och säger att han saknar dig redan, fastän ni sågs imorse, ni avslutar med ”puss, jag älskar dig”… Det låter ganska gulligt i mina öron!” fortsatte Christian. Caitlin fnös från förarsätet.
”Chris, bara för att du är så otroligt okänslig mot dina flickvänner så behöver inte alla andra vara det! Varför lär du dig inte av Justin?” muttrade hon och Justin började skratta.
”Lägg av Caitlin! Så speciellt är det inte, jag behandlar bara flickorna som de förtjänar.” försvarade han sig och höll upp händerna i en försvarande gest. Caitlin log lite mot honom och sedan vände hon sig framåt igen. Han satte åter händerna runt mig, för att hålla i mig.
”Jag tror bara att Christopher ringde för att säga att han älskar mig och berätta att han ska på bio med Sky och deras tre tjejkompisar. Han brukar tala om sådant, jag har ingen aning om varför men det gör han.” försvarade jag mig och log mot Christian. Han ryckte på axlarna och började sen prata med Chaz om något, jag lyssnade inte så noga.
”Funkar inte din radio? frågade jag när jag försökte sätta igång den. Caitlin suckade.
”Nej, idioten där bak spillde ut sin Cola över den för ett par dagar sen.” muttrade hon och slängde en ond blick på Christian i backspegeln. Jag suckade lite och vände mig om mot Justin.
”Kan inte du sjunga något?” frågade jag honom och han stirrade bara på mig.
”Varför då?” frågade han och jag himlade med ögonen.
”För att jag hatar att åka bil utan musik och dessutom sjunger du otroligt bra. Låtval spelar ingen roll, ta bara en.” sa jag och tittade på mig. Han såg på mig med en obekväm blick.
”Snälla? Ni kommer bli döva om jag sjunger för jag sjunger som en kratta. Snälla?” frågade jag och tittade på honom med mina berömda valpögon. De kunde få vem som helst att smälta och jag hade mycket riktigt rätt. Han suckade innan han började sjunga på någon låt som jag inte kunde minnas om jag hade hört. Det var inte så mycket fart i den, den var ganska lugn, men den var otroligt bra. När han var klar vände jag mig mot honom.
”Är det din egen låt? Jag kan inte minnas att jag hört den förut, men det var otroligt bra.” sa jag och han skrattade.
”Ja det är min egen låt, lite ego som jag är då. Nej men jag har inte riktigt spelat in den, eller snarare, jag spelade aldrig in den, men det var en av de första som jag skrev själv.” berättade han och jag kunde se på honom att han var stolt över den. Han sjöng den med sådan känsla så jag kunde gissa på att den betydde mycket för honom.
”Justin kan du inte sjunga någon annan av dina låtar, med lite fart i?” frågade Caitlin och avbröt mina tankar. Jag instämde med henne och det såg ut som om han funderade en stund innan han började sjunga på en låt jag väl kände igen, Baby. Jag trummade i knät i takt till musiken och diggade. Caitlin sjöng med och det slutade med att resten av oss också sjöng med. En låt gick över till en annan, både låtar från honom själv och andra.
Så vad tycker ni??
Något ni saknar??
Glöm inte att det kommer ut minst två till kapitel idag för att ni är så bra på att kommentera så sluta inte med det! :)<3
XoXo
Tack så otroligt mycket för alla snälla och fantastiska kommentarer!
Ni fick mig precis att känna mig jättevälkommen hem! <3
Därför tänker jag lägga in hela tre kapitel idag! :)
Tack så mycket!
Och jag har saknat er, bloggen och att skriva så otroligt mycket den här helgen!
Älskar er! <3
FÖRRA DELEN:
”Det kan vi ta någon annan gång, jag vill shoppa!” log jag och hon besvarade mitt leende. Hon satte sig i sin bil och jag följde efter henne. När hon började köra ut knackade någon på hennes ruta, det var Justin.
”Jag fick ett sms av latmasken Chaz. Han tyckte att vi skulle åka allihop in till stan. Han skrev något om att han behövde köpa nya skor.” förklarade Justin och viftade med telefonen. Jag log roat och väntade bara på Caitlin’s svar. Hon vände sig mot mig och såg frågande på mig.
”För mig spelar det ingen roll. Men om alla ska följa med så måste vi ta två bilar, vi får inte plats, om inte Christian sitter i någons knä, han är ju så liten.” skrattade jag. Caitlin flinade och nickade.
”Jag hörde det där.” hörde jag en röst bakom Justin, Christian. Jag log oskyldigt mot honom och han himlade med ögonen.
”Du kan ju lika gärna sitta i någons knä, du är inte särskilt stor du heller!” fortsatte han och jag hörde hur Chaz och Ryan skrattade. Jag ryckte på axlarna och steg ur bilen.
”Visst. Vems knä ska jag sitta i?” frågade jag obekymrat och Christian tittade på mig med stora ögon. Han ryckte på axlarna och sen öppnade han bakdörren och hoppade in och satte sig. De andra tre utbytte lite blickar och jag himlade med ögonen.
”Det spelar väl ingen roll vems knä jag sitter i? Så länge jag får sitta fram är jag nöjd.” sa jag otåligt och tittade över taket på bilen. Jag såg hur Chaz och Ryan knuffade till Justin och han sneglade på mig. Jag log mot honom.
”Kom igen då, Justin.” log jag och viftade åt honom att komma. Han boxade till Chaz innan han började gå runt bilen mot min sida.
”Jag bits bara i nödfall.” flinade jag och hörde hur de skrattade i bilen. Han log snabbt innan han hoppade in i bilen. Jag satte mig smidigt i hans knä och drog igen dörren. Jag satt vänd mot Caitlin och såg hur hon flinade mot mig. Jag tänkte fråga vad det var hon flinade åt men sen ringde min mobil. Justin hoppade till när han hörde den plötsliga, höga signalen och jag skrockade lite lätt innan jag drog upp mobilen och tittade på displayen.
”Hej älskling!” svarade jag då jag sett att det var Christopher. Killarna i baksätet började vissla och jag slog till Chaz på knät då han var närmast eftersom att han satt i mitten.
”Hej gumman. Vilka var det där?” frågade han och skrattade lite. Det var skönt att ha en pojkvän som inte var så svartsjuk av sig. Han visste var jag stod och han litade på mig.
”Det var Chaz, Ryan och Christian. De jag berättade om som du kommer ihåg? Christian är ju Caitlin’s lillebror. Chaz och Ryan är ju kompisar till dem.” förklarade jag och hörde hur han mumlade fram något i andra änden, antagligen ett ”jaha” eller något.
”Så vad hade du på…” började jag innan Caitlin körde på något som gick hela bilen att hoppa. Eftersom att jag satt i Justin’s knä slog jag huvudet i taket.
”Aj! Vad var det där bra för Caitlin?” skrattade jag och hörde hur de andra började skratta.
”Vad hände älskling?” hörde jag Chris säga och jag log lite dumt.
”Jag tror Caitlin körde på någon sten eller något och eftersom att jag sitter i Justin’s knä så sitter jag närmare taket så jag slog i huvudet.” förklarade jag och hörde hur han skrattade till lite.
”Vänta, vem är Justin?” hörde jag honom säga och kom på att jag inte talat om att han var med oss.
”Åh, Justin, det är deras kompis. Han är lika gammal som oss.” sa jag bara och i ögonvrån såg jag hur han nickade tacksamt. Min pojkvän var inget stort fan av honom, men han gillade hans låtar.
”Jaha, okej. Men jag tänkte väl inte säga så mycket. Ville bara veta hur du hade det. Jag saknar dig.” sa han lite ledsamt och jag kunde inte låta bli att le.
”Naw, baby jag har inte ens varit borta en dag, du såg mig ju imorse. Hur kan du sakna mig redan?” frågade jag och log lite.
”Ser ni, det är sådär en pojkvän ska vara! Lär er av den där killen. Inte du Justin, du är redan så, fast ännu värre.” babblade Caitlin på och jag började skratta. I baksätet hörde jag hur de muttrade någonting.
”Det är klart jag saknar dig älskling! Men det är hälsosamt att sakna folk ibland, annars blir det för mycket! Ha det så roligt nu, jag ska dra på bio med Sky, Elena, Sarah och Tammi! Puss på dig! Jag älskar dig!” sa han och jag log lite.
”Ja ha det så roligt, du får hälsa till dem så gott. Puss, jag älskar dig också!” sa jag och la på. När jag vände mig mot alla satt Christian och tittade på mig.
”Haha, vad är det nu då?” frågade jag och log mot honom.
”Jösses, är ni alltid sådär gulliga?” frågade han och himlade med ögonen. Jag rynkade ihop ögonbrynen.
”Vadå gulliga mot varandra?” frågade jag oförstående. Jag tyckte inte det var något speciellt gulligt med det vi sagt.
”Ja, han ringer och säger att han saknar dig redan, fastän ni sågs imorse, ni avslutar med ”puss, jag älskar dig”… Det låter ganska gulligt i mina öron!” fortsatte Christian. Caitlin fnös från förarsätet.
”Chris, bara för att du är så otroligt okänslig mot dina flickvänner så behöver inte alla andra vara det! Varför lär du dig inte av Justin?” muttrade hon och Justin började skratta.
”Lägg av Caitlin! Så speciellt är det inte, jag behandlar bara flickorna som de förtjänar.” försvarade han sig och höll upp händerna i en försvarande gest. Caitlin log lite mot honom och sedan vände hon sig framåt igen. Han satte åter händerna runt mig, för att hålla i mig.
”Jag tror bara att Christopher ringde för att säga att han älskar mig och berätta att han ska på bio med Sky och deras tre tjejkompisar. Han brukar tala om sådant, jag har ingen aning om varför men det gör han.” försvarade jag mig och log mot Christian. Han ryckte på axlarna och började sen prata med Chaz om något, jag lyssnade inte så noga.
”Funkar inte din radio? frågade jag när jag försökte sätta igång den. Caitlin suckade.
”Nej, idioten där bak spillde ut sin Cola över den för ett par dagar sen.” muttrade hon och slängde en ond blick på Christian i backspegeln. Jag suckade lite och vände mig om mot Justin.
”Kan inte du sjunga något?” frågade jag honom och han stirrade bara på mig.
”Varför då?” frågade han och jag himlade med ögonen.
”För att jag hatar att åka bil utan musik och dessutom sjunger du otroligt bra. Låtval spelar ingen roll, ta bara en.” sa jag och tittade på mig. Han såg på mig med en obekväm blick.
”Snälla? Ni kommer bli döva om jag sjunger för jag sjunger som en kratta. Snälla?” frågade jag och tittade på honom med mina berömda valpögon. De kunde få vem som helst att smälta och jag hade mycket riktigt rätt. Han suckade innan han började sjunga på någon låt som jag inte kunde minnas om jag hade hört. Det var inte så mycket fart i den, den var ganska lugn, men den var otroligt bra. När han var klar vände jag mig mot honom.
”Är det din egen låt? Jag kan inte minnas att jag hört den förut, men det var otroligt bra.” sa jag och han skrattade.
”Ja det är min egen låt, lite ego som jag är då. Nej men jag har inte riktigt spelat in den, eller snarare, jag spelade aldrig in den, men det var en av de första som jag skrev själv.” berättade han och jag kunde se på honom att han var stolt över den. Han sjöng den med sådan känsla så jag kunde gissa på att den betydde mycket för honom.
”Justin kan du inte sjunga någon annan av dina låtar, med lite fart i?” frågade Caitlin och avbröt mina tankar. Jag instämde med henne och det såg ut som om han funderade en stund innan han började sjunga på en låt jag väl kände igen, Baby. Jag trummade i knät i takt till musiken och diggade. Caitlin sjöng med och det slutade med att resten av oss också sjöng med. En låt gick över till en annan, både låtar från honom själv och andra.
Så vad tycker ni??
Något ni saknar??
Glöm inte att det kommer ut minst två till kapitel idag för att ni är så bra på att kommentera så sluta inte med det! :)<3
XoXo
Kommentarer
Postat av: Alice
Skitbra! Skrattar alltid lika mycket är jag läser din novell^^ <33
Trackback
