Bieber Cash

"Det är officiellt!" svarade jag och log glatt mot honom. Hans ansikte bröt upp i ett brett flin innan han kysste mig en gång till, fast mer intensivt den här gången. Jag hörde hur Caitlin skrattade medan killarna sa någonting till varandra som jag inte hörde. Det var heller ingenting jag brydde mig särskilt mycket om just nu. Jag kysste en underbar kille, som jag verkligen hoppades att jag skulle få en underbar tid med. En sak var i alla fall säker, jag hade valt helt rätt.

---

---

"Åh, just, när du ändå är här Caitlin, så kan du ju få tillbaka dina byxor." log jag när vi alla satt i Justin's rum och pratade. Utan att vänta på svar så studsade jag ut till min bil där kläderna låg kvar. På instrumentbrädan såg jag min mobil, och kom på att jag kanske borde höra av mig till pappa innan han undrar var jag höll hus någonstans. Vant slog jag numret eftersom att jag ännu inte hade lagt in numret då mobilen var ny. Fler signaler än vanligt gick fram innan han slutligen svarade.

"Åh, hej älskling! Hur är det?" svarade han och jag rynkade ihop ögonbrynen.

"Ehm, det är bra. Förlåt för att jag inte ringde igår, jag somnade och..." började jag men blev avbruten av hans skratt. Vad var det med honom egentligen? Han reagerade aldrig såhär när jag var hos Christopher.

"Jag vet att du somnade gumman, Justin sa det." skrattade han fram och det lät som om det var världens självklaraste sak, och som om jag redan borde vetat om det.

"Justin? Va? Vänta? Vad snackar du om nu?" frågade jag förvirrat. Nog för att det var sen eftermiddag, men jag brukade aldrig vara så här efterbliven annars.

"Ja, han ringde från din mobil i natt. Först bad han om ursäkt för att han ringde så sent, och sen så berättade han att du somnat i bilen när ni åkte till hans pappa. Tydligen så sov du så sött att han inte ville väcka dig. Varför sa du inte bara att du skulle till Justin igår när du stack?" frågade han efter att han förklarat varför Justin hade ringt. Jag log för mig själv, han var så söt den där pojken.

"Tja, asså... Det var inte planerat att jag åkte hit. Jag åkte till Christopher först, men sen hände en grej och jag kände inte för att åka hem så jag åkta till Stratford, till Ryan, där vi släppte av allihop. Han hade inte plats för alla hemma hos sig, så Justin sa att jag kunde hänga med honom hem till sin pappa och sen lyckades jag väl somna på vägen dit antar jag." förklarade jag ursäktande. Istället för att bara stå vid bilen som ett fån och prata med honom började jag plocka ihop kassarna och böjde mig in i bilen för att dra fram Caitlin's mjukisar, mitt linne och Justin's tjocktröja.

"Jo, Justin sa något om det, men vi kan ta det hemma sen, i lugn och ro. Hur länge stannar du där då?" frågade han och jag stannade till i det jag gjorde. Var vad det med honom? Hade han druckit eller något?

"Jösses, vad har du gjort med min pappa? Sen när har du accepterat att jag åker hem till killar och stannar där?" utbrast jag förvånat. Det lät verkligen inte som om det var min pappa jag pratade med. Jag hade ju bara stått och väntat på att han skulle utbrista att jag skulle komma hem på en gång.

"Men älskling! Det är skillnad på killar och killar." skrattade han i telefonen och jag himlade med ögonen, även om det faktiskt gjorde mig glad att han sa så.

"Ja, tydligen." muttrade jag och till svar skrattade han bara mer i telefonen. Det var problematiskt att bära alla kassar och de lösa kläderna med en hand, så jag bestämde mig för att sluta prata med pappa.

"Jaja, vi ses hemma sen! Jag vet inte när jag kommer hem, men jag hör av mig. Hej då! Jag älskar dig!" sa jag innan jag tryckte av samtalet och snabbt la ner mobilen i fickan. Duktig som jag var lyckades jag få tag i en påse som var på väg att glida ur mitt grepp.

"Jösses, man måste ju ha fetaste ninja skillsen om man ska vara i närheten av dig, Biebs!" muttrade jag när jag kom in i hans rum igen med alla kassar i händerna. Caitlin började skratta högt medan killarna, förutom Justin, tittade på mig med stora ögon. Justin flinade bara nöjt mot mig, vilket fick mig att himla med ögonen samtidigt som jag släppte ner kassarna vid garderoben.

"Det var ju inte länge sen du shoppade, sis!" utbrast Christian när jag trött lagt mig på mage i sängen. De andra satt på golvet och granskade mig medan jag återigen himlade med ögonen.

"Säg det till den där!" mumlade jag och pekade på Justin. Christian vände sig mot Justin, som fortfarande såg lika nöjd ut. Jag kände mig väldigt trött så jag la mig på rygg och kurade ihop mig lite. Av någon konstig anledning kändes det som om jag varit uppe i flera nätter, men ändå vaknade jag tidigare än Justin den morgonen. Blotta tanken på hur Justin varit några timmar tidigare fick mig att börja skratta högt.

"Dez, kan du inte dela med dig lite av vad som nu är så kul?" muttrade Chaz efter ett tag. Förbrilt försökte jag få kontroll över mig själv så att jag skulle kunna förklara att det var Justin's fel.

"Ni skulle ha sett honom imorse!" skrattade jag fram till slut och hörde hur Justin stönade till innan han började muttra någonting. Caitlin satte sig vid mina fötter och tittade på mig med höjda ögonbryn.

"Åh herregud! Han var så sur! Ingenting var bra! Först var vi för glada, det var tydligen inte alls någon bra morgon. Sen när Jeremy frågade om han var trött så blängde han på mig och sa att vildkatten hållit honom vaken de flesta nätter. Sen sa han att konstigare brud fick man leta efter. Han muttrade och hade sig tills jag sa att jag skulle lämna tillbaka dina byxor, Caitlin, då såg han minsann gladare ut och sa att han gillade dem byxorna." skrattade jag fram. I ögonvrån såg jag hur Justin blängde surt på mig medan de andras blickar var fastklistrade på honom.

"Det kommer mer! Sen när jag stod vid diskbänken och diskade ur min kaffekopp så sa typ Jeremy att han skulle sluta stirra på mig, och då såg jag helt plötsligt för bra ut i hans tröja. Sen fick han en kram, då vart han lite glad igen. Tills han gick in på toaletten." vid de sista orden kunde jag inte hålla mig längre utan började asgarva. Allt jag kunde se framför mig hans fina ansiktsmålning som jag och Jazmyn jobbat så hårt med.

"Vad har du gjort nu då?" hörde jag Christian fråga men jag kunde inte sluta skratta. En tår rann nerför min kind, vilket inte heller gjorde någonting bättre.

"Hon var faktiskt inte ensam den här gången! Min egen lillasyster förrådde mig för henne!" påpekade Justin torrt och när jag vände mig mot honom, för att titta på hans missnöjda ansikte genom tårarna, såg jag hur det drog i mungiporna på honom.

"Titta inte på mig sådär, Dez! Hur ska jag kunna se sur ut när du är så söt?" muttrade han, men med ett leende på läpparna. För att försöka lugna ner mig själv satte jag mig upp och lutade mig mot väggen. Det hade fallit fler tårar än vad jag först trott då jag kände att mina kinder var helt blöta.

"Justin fick en jättefin ansiktsmålning av mig och Jazzy när han sov." fick jag fram till slut. Jag bråttades med mig själv en stund innan jag nöjt log åt att jag inte skrattade längre. Däremot gjorde Ryan, Chaz och Christian det.

"Åh, det skulle jag ha velat se bild på!" fnissade Caitlin, och det fick mig att börja skratta igen. Justin tittade på mig med ett höjt ögonbryn.

"Det är bara att kolla på twitter." mumlade jag och Justin's min var obetalbar. Han stirrade på mig med enorma ögon och jag kände att det kanske var dags att dunsta så jag satte mig försiktigt i beredskap till att fly.

"Förlåt vad sa du?" stammade Justin fram och stirrade på mig med sin genomträngande blick. De andra i rummet hade stannat upp med sina skratt och kommentarer. De lät blickarna svepa mellan mig och Justin.

"Jag sa... Lyssnar du? Bra! Det finns en video på twitter!" sa jag högt och såg hur hans ansikte förändrades drastiskt. Det syntes att han var på väg att göra utfall mot mig, så jag sparkade snabbt av från sängen och flög mot dörren, som jag slet upp. Bakom mig hörde jag en hög duns, några skratt och sen hur någon kom springande efter mig. Jag ökade farten och när jag kom ut på deras gräsmatta vände jag mig om, lagom för att se Justin komma emot mig i full fart. Innan jag hunnit vända mig om och fortsätta springa, hade han fått ner mig i gräset och stod nu över mig på alla fyra.

"Säg att du skojar!" muttrade han och blängde på mig. Jag skrattade medan jag envist mötte hans blick. I bakgrunden såg jag hur de andra fyra kom ut på gräsmattan och granskade oss.

"Jag sa aldrig vem det var som la upp videon!" flinade jag åt honom. Han såg ut att när som helst kunna spricka, men om det var av ilska eller skratt kunde jag inte urskilja. Jag var ändå helt säker på att han överreagerade om han var arg, för så hemskt var det ju faktiskt inte.

"Säg inte att...!" började han men jag nickade bara leendes till svar. Han verkade hajja till och släppte därför efter på sitt grepp om mig. Innan han hunnit inse sitt misstag gjorde jag en kraftansträngning och fick ner honom på rygg medan jag nu satt gränsle över honom. Han blinkade till lite innan han slutligen log.

"Det här gillar jag." flinade han mot mig och jag himlade med ögonen. Det var så typiskt honom att tänka på något helt annat än vad det faktiskt handlade om för tillfället.

"Du gör det va?" log jag sen mot honom. Han såg så oskyldigt söt ut att det inte gick att ens vara lite kaxig tillbaka. Han nickade nöjt mot mig och försökte resa sig upp men jag tryckte ner honom igen.

"Jag tänker inte släppa dig förrän du säger vem som är bäst!" flinade jag och såg hur han började tänka efter. Jag visste att sånt här var jobbigt för honom, det var ju som att erkänna att man förlorat, och det var inte direkt hans starka sida.

"Aye, Justin, du kan alltid köra en tap out!" ropade Chaz en bit ifrån oss. Jag visste precis vad en tap out var så jag ryckte på axlarna mot Justin för att visa att det var fina för mig. Han hade ju en hand fri, eftersom att jag höll i den ena och min andra arm låg över bröstet på honom för att få stöd. Han lyfte huvudet lite men jag backade med mina läppar för att han inte skulle komma loss.

"Tap out!" viskade jag till honom. Våra läppar var mindre än fem cm ifrån varandra, och när han försökte komma närmare, backade jag. Han suckade frustrerat och försökte en gång till, men nådde inte eftersom att jag backade undan.

"Tap out Justin!" skrattade jag tyst. Han log besvärat innan jag kände hur han gjorde en tap out, på min rumpa. Även om det inte var hur jag hade förväntat mig, så gav jag ändå med mig och lät honom sätta sig upp. Jag var precis på väg att kliva av honom, men han slog sina armar omkring mig för att jag skulle stanna.

"Du är skyldig mig en kyss! En förbaskat bra en också!" påpekade han och försökte så sur ut. Jag log bara till svar innan jag kysste honom mjukt. Han ville dock inte ha en mjuk kyss, för han pressade entusiastiskt sina hårdare mot mina. Det var utan diskussion min bästa kyss, inte vår bästa kyss, utan den bästa av dem alla och ingenting var egentligen speciellt med den.

"Nöjd?" frågade jag när mina läppar lämnade hans. Han såg ut att tänka efter en stund innan han velande skakade på huvudet.

"Nej, inte på långa vägar, men det får duga just nu." log han och släppte mig. Efter att ha himlat med ögonen och rest mig upp sträckte jag fram händerna mot Justin, som tog dem och drog sig upp.

"En fråga bara, tänker ni någonsin avgöra ert krig? Jag skulle vilja veta vem som vinner, innan jag dör tack!" frågade Chaz och log mot oss när vi kom bort dem. Caitlin skrattade innan hon kom fram och la sin arm över axeln på mig.

"Jag tror helt ärligt att Dez vinner! Ledsen Justin, men hon är helt enkelt lite bättre än du." flinade hon och jag var nästan på väg att vika sig av skratt. Justin muttrade lite bredvid mig men sa ingenting.

"Klart jag vinner! Vi snackar ju girl power här vet du! Jag har ju planerat allting." flinade jag mot Justin som log överseende mot mig.

"Japp, först så började du med att ta över min popularitet på YouTube, sen lockade du över Caitlin, Ryan, Chaz och Christian på din sida. Sen började du långsamt men säkert att sno åt dig några av mina fans. Nu har du fått över min pappa och min lillasyster på din sida också. Dessutom har du tagit över mitt hjärta! Vad kommer härnäst? Tänker du linda min mama och resten av mitt crew runt lillfingret också?" sa han och försökte vara dödsallvarlig. Till svar flinade jag brett.

"Det kommer när du minst anar det sötnos!" skrattade jag innan jag petade honom på näsan med mitt finger. Han himlade med ögonen innan han stämde in i skrattet. Caitlin och jag började gå in mot huset igen och grabbarna följde efter oss.

"Jag tror du glömmer en sak, Shawty! Jag är Justin Bieber!" hörde jag honom säga bakom oss, och på hans tonfall lät det som om det var ett avgörande argument för vår lilla diskussion. Jag vände mig om och log mot honom.

"Jag tror det är du som glömmer något, baby! Du kanske är Justin Bieber, popstjärna med miljontals fans och skrikande tjejer efter dig. Men jag har ett övertaget här sötnos!" flinade jag innan jag vände mig om och följde efter Caitlin som hade gått iväg en bit. Hon log nyfiket mot mig men jag bara log brett.

"Jaså? Och vad skulle det vara för övertag?" frågade Justin roat medan killarna fnös bakom mig. Jag ryckte retsamt på axlarna.

"Jag är Deztiny Wallie! Resten kan du nog räkna ut själv." sa jag och motstod lusten att släppa fram skrattet. Det var kul att för en gångs skulle faktiskt kunna skoja med någon på det här sättet, det gick inte att göra med Ellie eller någon annan av mina kompisar. Det komiska i det här sammanhanget var att även om det hela var på skoj, så fanns det fortfarande ett allvar i det som låg djupt under ytan. Men det allvaret hade ingenting med att stjäla någons fans eller något liknande att göra. Det allvaret handlade om vem som skulle vinna vårt lilla pranking krig, vilket vi fortfarade var oense om.

---

---

Oj, det blev inte världens kortaste kapitel kanske, men mja, hoppas ni gillar det ändå :P
Vem tror ni vinner mellan Dezzie och Justin?
Dem verkar ju i alla fall ha skilda åsikter om det hela...!

Tack för alla era underbara kommentarer, igen!
Det finns inte ord för hur underbara ni alla är! :) <3
Tack så mycket till er alla för att ni är så söta och fantastiska! :')

Live, Laugh, Love