Bieber Cash

”Jo jag vet, han har sagt det.” svarade hon obesvärat. Jag tänkte precis fortsätta tills jag insåg vad hon precis sagt. Hur hade han vetat om det? Han hade ju sovit, och ingen annan hade ju varit vaken, förutom Caitlin som legat nere i soffan och väntat på mig.

”Ursäkta? Vad sa du?” stammade jag fram. Jag hade säkert bara hört fel.

”Ja, det där med att du tror att du är på väg att falla för honom, han berättade det för mig när du var ute och sprang. Visste du inte det?” frågade hon osäkert. Jag svalde och skakade på huvudet. Han hade alltså inte alls sovit, han hade varit vaken, och han hade hört vartenda ord jag sagt.

”Så du menar att du inte hade någon som helst aning om att han faktiskt var vaken?” frågade Caitlin med ett höjt ögonbryn. Jag svalde hårt medan jag skakade på huvudet.

”Nej, jag trodde verkligen att han sov! Varför har han inte sagt någonting?” mumlade jag för mig själv. I och för sig så hade han väl i princip visat det istället. Som när vi satt uppe i trädet, han var varsammare, mer kärleksfull på något sätt, än vad han varit inne. Nu insåg jag att jag hur mycket jag missat egentligen. Fast frågan var ju fortfarande om jag var beredd på att ge upp allting jag hade med Christopher, för en liten crush som jag tydligen hade på Justin. För honom var jag säkert bara som vilken tjej som helst, en tillfällig tjej.

”Vad tänker du på?” frågade Caitlin och avbröt mina tankar. Jag suckade medan jag långsamt skakade på huvudet.

”Jag vet inte, allt är upp och ner just nu! Ju mer jag är med Justin, desto mindre känner jag mig dragen till Christopher. Jag är så klart fortfarande sur på honom, men jag litar på honom. Trots att jag litar på honom till 100 % så kan jag inte låta bli att fundera på om pappa kanske har rätt ändå. När jag tänker efter så är det bara Christopher som han inte tyckt om. Bortsett från Adam så klart, men han var ju dum i huvudet, det medger till och med jag. Kanske är det som han säger, att Christopher är otrogen. Justin tror till och med på honom, och han om någon borde inte tro på vad som helst då han råkar ut för det varje dag. Det kanske bara är jag som blivit förd bakom ljuset! Men jag kan omöjligt veta hur Justin känner, eftersom att jag inte frågat honom. Han är en av de få människor som jag inte riktigt kan läsa genom hans handlingar. Vem vet, jag kanske bara är en tjej, en för-tillfället-tjej som han liksom kan ha lite roligt med tills han hittar någon annan när han drar.” jag babblade på om alla mina känslor och som vanligt tvingade jag mig själv att vara tyst så att jag kunde andas.

”Dezzie, du känner inte Justin på samma sätt som jag gör. Han är inte den som byter tjejer lika ofta som han byter underkläder. Han gillar dig, det syns lång väg! Han har alltid varit den som bryr sig om folk, han bryr sig om alla, men han tittar på dig på ett annorlunda sätt. Oavsett om han sagt något eller inte, så syns det i hans ögon.” sa Caitlin lugnt. I ögonvrån såg jag hur hon skruvade lite på sig, men hon satt kvar bredvid mig. Jag började tänka igenom hennes ord och hon hade rätt, hon kände honom bättre än jag. Dessutom litade jag på henne till 1000, utan diskussion, så jag trodde på det hon sa, även om alla tankar och känslor fortfarande snurrade runt i huvudet på mig.

”Vet du vad jag tycker att du ska göra? Sluta tänka så mycket. Jag menar allvar. Prata igenom allting med Christopher, försök känna vad det är som känns bäst, vem du dras till mest, vem som är bäst för dig och så. Planera inte så mycket, utan bara gör.” sa Caitlin och när jag vände blicken mot henne log hon varmt mot mig. Hon hade ju rätt, så klart.

”Tack Caitlin! Du är bäst! Jag ska försöka se om jag kan lösa allting! Jag får ta allting som det kommer, och jag måste ju få testa vingarna lite. Jag menar, jag kan ju inte fästa mig vid en person utan att veta att det verkligen är helt rätt!” sa jag, mest till mig själv tror jag, och log sedan brett mot henne. Hon flinade och nickade lite innan hon öppnade famnen och gav mig en hård kram. Hon var alldeles varm, trygg. Det kändes nästan som när jag kramade Justin. Tryggheten kom tillbaka, värmen, känslan av att vara älskad.

”Ta det bara lugnt, Babe! Jag kommer alltid att finnas här för dig! Alltid! Det är bara ringa, jag tar mig tid till det! Vad som än händer så kommer jag alltid älska dig, du är världens bästa syster, och en av de bästa vänner en människa kan ha. Jag är lyckligt lottad som har dig!” viskade Caitlin i mitt öra. Det var så fint att jag nästan fick tårar i ögonen.

”Detsamma Caitlin! Älskar dig massor!” svarade jag och pussade henne på kinden. Hon log svagt mot mig innan vi släppte varandra och reste oss upp.

”Dags att ta upp spelet igen?” flinade Caitlin och satte fram handen för en boom fist. Jag hängde snabbt på.

”Yeah man!” skrattade jag glatt. De jobbiga tankarna jag haft var nu som bortblåsta, nu skulle vi bara ha roligt. Caitlin skrattade också medan vi tog oss in i huset igen och kastade oss uppför trappan. När vi dundrat in i rummet så tittade killarna upp på oss med förvirrade ansiktsuttryck. Jag och Caitlin satte oss ner där vi från början suttit, utan att säga ett ord.

”Game on?” frågade Christian efter en halv minut och granskade mig med förväntansfull blick. Jag flinade brett mot honom.

”Game on!” svarade jag instämmande och blinkade mot honom. Hans ansikte bröt ut i ett stort och glatt leende.

”Bra, för du har fortfarande något du måste göra för att bli klar med uppgiften.” flinade han och såg oerhört nöjd ut med sig själv. Jag tänkte en stund innan jag insåg vad han pratade om.

”Tre sugmärken? På valfritt ställe?” frågade jag för att vara på den säkra sidan. Han nickade instämmande och jag reste mig upp.

”Vi går in i ett annat rum, ni kommer ju att se resultatet sen ändå.” förklarade jag när jag kände blickarna i ryggen medan jag tog Justin’s hand för att hjälpa honom upp. Han tittade förvånat på mig medan han ställde sig upp. Bakom mig började Christian protestera, men Caitlin fick tyst på honom. Hon nickade leendes mot mig när jag vände mig mot henne. När vi kom ut ur rummet stängde jag dörren efter oss och sen gick jag in i rummet som jag och Justin delade på. Han stängde varsamt dörren efter sig men stannade där.

”Du lär ju ta av dig tröjan. Jag tänker inte lämna något märke på din hals eller så. Du är kändis, det skulle väcka onödigt med uppmärksamhet för din del.” log jag mot honom. Han blinkade till en gång innan han tog av sig den svarta tröjan, igen. Lugnt och långsamt började jag gå framåt, mot honom. Det syntes att han var nervös, för han svalde hårt samtidigt som han backade ett steg och stannades slutligen av dörren.

”Är du nervös?” viskade jag lågt i örat på honom när jag stod så nära honom det gick. Återigen hörde jag hur han svalde innan han stötigt skakade på huvudet. Jag log lite för mig själv innan jag lät läpparna få kontakt med huden på hans hals. Medan jag kysste honom på halsen, ner mot hans bröst, kände jag hans hand om min midja. Han la ett finger under min haka och vände den uppåt för att sedan trycka sina läppar mot mina. Han kysste mig mjukt, försiktigt, vördnadsfullt. Återigen kände jag de elektriska stötarna som for genom kroppen. Utan att kunna förhindra det så flög det tankar kors och tvärs i huvudet på mig. Det var då jag insåg, jag kunde inte förbise mina känslor. För mig, just nu, vid den här tidpunkten i mitt liv, var Justin det bästa för mig. Jag var säkert inte det bästa för honom, men han var det bästa jag någonsin kunde få. Jag var fortfarande ung, allt skulle ju förändras, så varför inte förändra det på mitt sätt? Jag fick en känsla av att jag bestämt mig, och som om jag bestämt mig för rätt dessutom. Justin var vad jag behövde, och han var vad jag valde.

Oj, vilken tvärvändning det blev nu på slutet...
Frågan är ju bara om hon verkligen är säker på sitt beslut...
Vad tror ni? :)

Jag fick kommentaren om att jag borde avsluta den här nu, för att den börjar bli tråkig och inte alls lika rolig att läsa, är det så ni tycker?
Enligt Elin, som kommenterade om det, så har jag tydligen fått färre läsare, men där håller jag inte riktigt med. Jag har snarare fått flera.
Men det är ni som ska läsa det, inte jag, så om ni inte vill att jag ska fortsätta så kommer jag inte göra det!

Kommentera om vad ni tycker om det ovanstående, så att jag vet liksom!

Tidsinställt inlägg var det här :) Ni kommer inte få något nytt förän tidigast på Lördag kväll.
Annars kommer det väl upp på Söndag.
Mycket beror dock på om ni vill att jag ska fortsätta eller inte! :)

Kramar och en massa kärlek på er! <3