Bieber Cash

"Vad var det där om?" frågade jag förvånat och vände huvudet mot Justin igen som nu tittade på mig med ett välbekant leende på läpparna. Utan att svara tryckte han sina läppar mot mina och jag kunde inte annat än le. Som jag väntat mig for en elektrisk stöt genom kroppen på mig. Nu var jag säker på två saker; jag hade känslor för Justin, och dem känslorna hade ingenting med Christopher att göra. Det här var äkta, kanske mer äkta än jag först trott när jag fortfarande var osäker över Christopher. Jag älskade honom fortfarande, det skulle ta ett tag att komma över, men det var just det, de känslorna höll redan på att svalna. Mina känslor för Justin var starkare än vad mina känslor för Christopher hade varit när han och jag blivit tillsammans. De här känslorna skulle inte svalna, för de växte starkare av varje blick, varje beröring, varje kyss.

---

---

"Aye, guys! Kolla vem som är..." började Justin när vi kom runt hörnet till vad som verkade vara köket. Längre hann han inte innan Caitlin reste sig upp ur en av stolarna.

"Dezzie!" skrek hon glatt medan hon sprang mot mig och kastade sig i famnen på mig. Det högg till lite i revbenen, men jag ignorerade det. Den här gången satt ju revbenen på plats, och det var på väg att läka rätt så det gjorde inte lika ont längre.

"Man kan tro att du inte sett mig på flera år." skrattade jag medan jag kramade henne tillbaka. Hon släppte mig och log ursäktande medan hon granskade mig från topp till tå.

"Vad har hänt?" frågade hon och gav mig en genomträngande blick. Jag himlade med ögonen åt henne.

"Måste det ha hänt något för att jag kommer hit?" frågade jag undvikande medan jag försiktigt sneglade på Justin som stod bakom henne. Han himlade med ögonen innan han log mot mig.

"Nej, inte för att du kommer hit kanske. Men hade det inte hänt något så skulle du inte ha kommit hit i de där kläderna! Det är ju svinkallt ute!" påpekade hon och nickade ner mot mina kläder. Jag följde hennes blick och suckade, hon hade så rätt.

"Du känner mig alldeles för bra, tjejen!" muttrade jag för mig själv och tittade på henne. Hon fick ett oroligt uttryck i ansiktet och skulle precis säga något men jag la ett finger över hennes läppar.

"Vi tar det sen. Det finns fler härinne jag måste hälsa på först." log jag roat och gick förbi henne till Chaz som bara stått och tittat på oss. Jag kramade om honom och han pussade mig snabbt på kinden.

"Det var länge sen." flinade han när han släppte mig och återigen himlade jag med ögonen innan jag log mot honom. Han var bra rolig ibland han. Innan jag riktigt hunnit vända mig mot Ryan hade han redan omfamnat mig och nästan lyft upp mig från marken.

"Oj, någon mer som saknat mig märker jag." skrattade jag när han släppte ner mig. Han log lite medan han nickade.

"Jag är så van att ha dig omkring mig nu, så det blev rätt tråkigt när du lämnade oss. Inte ens Justin har den inverkan på mig." förklarade han och sneglade på Justin.

"Aye!" hörde jag bakom mig och tittade på Justin som nu såg lite småsur ut. Jag skrattade åt hans min och gick fram till honom för att ge honom en puss på kinden.

"Ledsen Dez, men det där hjälpte inte. Du får nog försöka bättre än sådär." muttrade han surt, men jag kunde urskilja att det ryckte i mungipan på honom. Det fick mig att skratta lågt, han trodde verkligen att jag gick på såna där skådespelerier. Han trodde nog att han lyckades lura mig genom att spela sur, men det kunde han glömma.

"Justin, har du typ en tjocktröja jag kan låna eller något? Det är rätt kallt faktiskt." frågade jag istället och han tittade på mig en stund innan han log och tog min hand.

"Jo, i min väska har jag en tjocktröja som du kan få låna." flinade han och började dra med mig mot trappan. Han verkade ha bråttom upp, för han ignorerade kommentarerna han fick från de andra. Ryan tyckte vi skulle hålla oss på mattan, för det var hans säng som fick lida annars. Chaz busvisslade medan Christian och Caitlin skrattade bakom oss.

"Är du så angelägen om att jag inte ska frysa?" skrattade jag när vi kom in i ett rum, som jag antog var Ryan's. Väl inne i rummet släppte han mig och gick lugnt bort till sin väska som stod bredvid sängen. Han började gräva lite i den innan han drog upp en stor, svart hoodie, som han kastade till mig. Jag drog på mig den och rös av välbehag, jag hade frysit mer än jag trott. Hoddie'n var enormt stor på mig, jag var ganska säker på att den till och med var stor på Justin, för den gick ner över rumpan och en liten bit till. När jag granskade rummet hittade jag en helfigurspegel som jag gick fram till. När jag såg mig själv började jag skratta. Nog var tröjan enorm alltid. Det såg ut som om det var det enda jag hade på mig, eftersom att den till och med täckte kjolen.

"Du har inte några mjukisar också?" frågade jag utan att titta upp från spegeln. Mitt hår såg ut som ett ugglebo, så jag delade snabbt in de i tre like stora slingor och flätade det snabbt i en slarvig fläta. Justin skrämde mig genom att räcka fram en mörklila tofs framför ögonen på mig.

"Den låg i min väska, men jag gissar på att den tillhör dig." log han när jag tog emot den. Jo, det var min, men jag undrade vad den gjorde i hans väska. Snabbt satte jag i den i håret och granskade mig än en gång i spegeln. Det såg ut som om jag varit sjuk i en vecka och bara gått omkring hemma i tröjan. Dörren till rummet öppnades och Caitlin stack in huvudet.

"Tänkte om du ville låna mjukisar? Justin's är nog förstora för dig." log hon och sträckte fram handen med ett par byxor i. Jag gick fram till henne och tog emot dem.

"Tack Caitlin, jag kommer ner snart." log jag mot henne och gick tillbaka till spegeln.

"Japp, och Justin, du hörde var Ryan sa; tassarna på mattan." skrattade hon innan hon stängde dörren. Han flinade när han ställde sig bakom mig och tittade på mig medan jag höll upp byxorna framför mig. Det var ett par vita mysisbyxor med några vita bokstäver på rumpan. När jag läste dem började jag skratta.

"Passande, det står don't touch. Hm, hur ska du göra nu då? Du får visst lyssna på Ryan." flinade jag roat mot Justin. Han blinkade en gång innan han tog tag i byxorna och slängde dem på sängen.

"Enkelt. Du får inte använda byxorna!" flinade han retfullt och drog mig närmare sig. Han kysste mig mjukt och la sin ena hand bakom nacken och den andra vilade vid min midja. Mina händer lekte i hans hår medan kyssen pågick, och det var inte vilken kyss som helst, den växte för var sekund som gick. Den blev större, mer passionerad, mer... laddad.

"Tror du inte det kommer bli väldigt kallt?" frågade jag roat mot hans läppar medan jag motstod lusten att skratta. Han flinade lite mot mina läppar men drog mig närmare sig.

"Det finns andra sätt för dig att bli varm." svarade han medan han sakta började gå framåt, så att jag fick backa. Efter inte lång tid stötte jag emot väggen.

"Jasså? Ge mig ett exempel!" envisades jag retsamt, återigen mot hans läppar. Hans ena hand letade sig under tjocktröjan och vilade nu vid min midja, mot min kalla hud. Hans hand var varm och beröringen var behaglig.

"Det där hjälper inte." påpekade jag samtidigt som jag rös. Hans läppar lämnade mina och han skrattade lågt samtidigt som han lutade sin panna mot min och såg in i mina ögon.

"Det finns filtar. Du får välja själv, antingen har du byxorna, men då får du ignorera texten, eller så får du helt enkelt hitta på en annan lösning på problemet." log han, som om det var världens självklaraste sak. Jag tog hans ansikte mellan mina händer och gav honom en mjuk kyss innan jag gick förbi honom mot Ryan's skrivbord som var överöst med grejer. Efter att ha plockat runt ett tag hittade jag vad jag letade efter. En svart penna, ett rätt så tjockt papper och självhäftande tejp. Justin hängde över min axel, men jag vände mig bort medan jag skrev på pappret efter att ha vikt det dubbelt. När jag var klar tog jag upp byxorna från sängen och tejpade fast pappret över Don't Touch. Jag log åt mitt verk och visade det glatt för Justin.

"Duger det där för dig?" flinade jag lekfullt och väntade medan han läst klart det. Han skrattade innan han nickade och gjorde tummen upp.

"Det där blir perfekt. Nu kan du sätta på dig dem!" flinade han och jag himlade roat med ögonen innan jag drog på mig byxorna. De satt väldigt bra, jag och Caitlin hade rätt lika i storlek. När jag granskade dem i spegeln flinade jag åt lappen som nu satt över rumpan. Det såg faktiskt rätt okej ut, lite konstigt ut, eftersom att det faktiskt var en papperslapp då, men det var det ju egentligen ingenting som någon brydde sig om. De skulle ju bara titta på vad de stod. Jag undrade hur de skulle reagera när de såg att istället för att det står Don't Touch så står det med stora bokstäver; JUSTIN'S ONLY!

---

---

Haha, mjaa, det var väl fiffigt av henne? ;)
Vad tror ni de andra kommer säga?
Och hur kommer Caitlin reagera över allting med Christopher?

Haha, till och med jag tycker att det var lite fiffigt ^^
Hahaha man kan ha sina stunder ibland, men guess what!
Nu känns det som om jag verkligen är tillbaka! :D

Det kanske var det här det krävdes, att skriva en massa på en dag...!
Jag är i alla fall glad att jag gjorde det och jag tror att det kommer bli ett par kapitel imorgon (eller idag snarare) också eftersom att jag är hemma från praktiken på grund av sjukdom...! :D

I alla fall! Tack för alla underbara kommentarer!
Ni är otroliga! Älskar er alla supermycket!
Ni gör mig alltid så glad! :)

Puss och Kram <3

Live, Laugh, Love