Bieber Cash

FÖRRA KAPITLET ”Jag älskar dig också!” svarade han lågt innan han bet sig försiktigt i läppen. Han såg mig varsamt i ögonen innan han närmade sig mig och lät våra läppar mötas. Kyssen var laddad, avslöjande, fantastisk och nästintill intim. Det var omöjligt att inte vara uppslukad av honom, och jag var inget undantag. Han gjorde mig galen, och han gjorde mig lycklig. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ”Okay, excuse me everyone. I have something to say, so could you guys just like… Talk a little less?” viskade Justin blygt I mikrofonen. Jag trodde att jag skulle dö av skratt, för ingen hörde honom, eller så struntade dem helt enkelt i att han stod på scenen framför dem. ”THE BIEBZ IS IN THA HOUSE!” ropade han istället och folk tystnade. Jag höll mig om magen för att jag skrattade så mycket. Jag kände hur någon tog ett tag om min midja och i ögonvrån såg jag att det var Ryan som stod och höll ett stadigt tag om mig. ”Oh, that was so much easier. Ahm, sorry for screaming, but I needed your attention for a minute, because I have something to say.” Sa han och det såg ut som om han sökte med blicken genom publiken. Ett leende spreds över hans läppar och jag ansåg att han hittat vad han letat efter. ”As you all know, if you haven’t missed the whole point of the party completely, its Dezzie’s birthday today. She’s turning 17, and you’re only doing that once. And I know that you don’t like this baby, but it’s present time!” sa han glatt och jag slutade fnissa. Jag visste att den här dagen kunde vara för bra för att vara sann. Alla andra i den stora salen tyckte dock att det verkade som någonting bra. Justin sträckte fram sin hand mot mig för att han skulle hjälpa mig upp på scenen. Jag skulle precis ta den och dra mig upp när jag kände att jag lättade från marken. När jag stod bredvid Justin uppe på scenen så konstaterade jag att Chaz och Ryan var de skyldiga som varit snabba nog med att lyfta upp mig på scenen. Jag tog Justin’s mikrofon en snabbis och vände blicken ut mot publiken. ”Well, at least there’s one good thing with birthdays, you don’t have to go very far, because apparently everyone is lifting you everywhere.” påpekade jag och folk i salen skrattade åt mitt skämt. Chaz såg lika oskyldig ut som han brukade medan Ryan log bredd mot mig. Justin tog tillbaka mikrofonen från mig och vände uppmärksamheten mot våra vänner som stod nedanför. ”Sel, Caitlin, Jaz. We need some help up here.” log han och alla tre kom smidigt upp på scenen. Jaz och Caitlin log med hela ansiktena, de tyckte verkligen att det här var kul. Det var väl dock bra att någon uppskattade det. Sel log medlidande mot mig, men det verkade inte hindra henne från att hjälpa till. De försvann bakom scenen, eller snarare bakom skynket som hängde uppe i taket. Innan jag visste ordet av det så började skynket dras åt sidan. Jag visste att jag skulle få ångra mig om jag tittade, men samtidigt kunde det väl inte vara så hemskt, eller? Jag gjorde misstaget och ta mig en titt, och det kändes som om jag skulle svimma. Bakom skynket var det fullt med paket i olika storlekar. Då menar jag verkligen fullt. Jag tittade bedjande på Justin, men han verkade inte se paniken i min blick. Jag visste mycket väl att han älskade det här, och han var inte ensam om det. ”Thank you girls. Well, I guess we should get started, this might take a while. And we have our little system too.” Sa Justin med ett brett leende på läpparna. Jag kunde verkligen inte förstå hur han kunde tycka att det här var så underhållande. ”Mina fingrar kommer blöda innan jag ens kommit igenom hälften.” klagade jag till honom medan jag granskade berget med presenter. Justin skrattade lite åt mig innan han kysste min panna. ”Det ser värre ut än vad det är, Shawty.” svarade han och log mot mig. Jag kämpade mot infallet att besvara leendet, men till slut var jag tvungen att ge upp. ”Okay guys. Jasmine, bring the first one.” sa Justin och Jasmine kom fram till oss med ett paket inslaget i ett blåvitrandigt papper. Jag gav henne en frågande blick men hon skakade bara på huvudet. Hon tyckte visst att det här var precis lika roligt som Justin gjorde, tyvärr. Surt tog jag Justin’s mikrofon ifrån honom igen, det var ju värt ett försök i alla fall. ”Justin, isn’t it quite boring for everyone else to watch me while I’m opening like five million presents? We can do this at home instead, please? I have a good time, don’t ruin it.” bad jag honom och hoppades för guds skull att dem I publiken höll med mig. Det såg dock lite mörkt ut när ingen verkade hålla med mig. ”Uh-uh, this is gonna be fun, and I think you’ll be very surprised. You’re actually only gonna open a few of these, not everyone.” Svarade han självsäkert i mikrofonen som jag fortfarande höll i. Jag gav upp, jag orkade inte tjafsa med honom, för han skulle ändå inte ge sig. Med ett lågt mutter tog jag emot paketet från Jasmine och satte mig ner på stolen som stod en bit ifrån där Justin stod. Jag kände hur alla blickar var fästa vid mig och det fick mig bara att muttra ännu mer. När presentpapperet var bortslitet så höll jag i en vit låda. Försiktigt öppnade jag den och det som fanns däri fick mig att börja skratta. I lådan låg det sex olika fotografiramar. På varje bild fanns Justin, Chaz, Ryan, Caitlin, Christian, Jasmine, Jinsu, Ellie och Sky med. De gjorde en massa olika poser och de hade lika kul allihop. ”Jag sa ju att du skulle bli överraskad.” sa Justin som precis kommit fram till mig. Jag log bländande mot honom innan jag gav honom en snabb kyss. ”Next one. It’s your turn Caitlin.” sa Justin i mikrofonen efter att ha avslutat kyssen. Caitlin kom fram med ett enormt paket. Det var platt, rektangulärt och enormt. Jag drog försiktigt bort pappret och när jag såg vad det var började jag skratta återigen. ”Den är från Jeremy, Jazmyn och Jaxon.” log Caitlin och jag nickade roat. Återigen tog jag mikrofonen från Justin och vände mig ut i publiken. Justin såg förvirrad ut och tanken slog mig att han inte riktigt hade någon aning om vad jag precis hade fått. ”Jeremy, thank you very much! I’m gonna put this one up as fast as I come home.” Log jag tacksamt och I bakgrunden såg jag hur Jeremy nickade med ett roat leende på läpparna. Justin ställde sig bredvid mig för att ta en titt på bilden och hans uttryck förändrades drastiskt när han insåg vad det var. ”Oh, this photo is so amazing, so you all deserve to see it! Are you ready?” frågade jag alla andra framför mig. Folk nickade instämmande och jag gav snabbt mikrofonen till Justin innan jag vände på tavlan. Det var en förstoring av mig och Jazmyn med en varsin penna i handen. Justin ligger i bakgrunden och sover, med sträck i hela ansiktet. Jag hade nästan glömt bort att Jeremy hade tagit kort, men det var helt klart en otrolig bild. Folk runtomkring oss skrattade åt bilden och Justin stod bredvid mig och muttrade för sig själv. Selena kom fram och puttade till Justin lite i sidan och han satte mikrofonen till munnen igen. ”That wasn’t the present we planned to give her, but fine with me.” muttrade han. Så typiskt honom att spela tjurig nu. ”But, let’s continue instead.” flinade han och jag himlade med ögonen åt honom. Han var bra rolig han. Sel log mot honom innan hon gav mig ett silvrigt paket. Jag log tacksamt mot henne innan jag rev bort pappret. Ännu en låda visade sig under pappret men den här gången var det inga fotografier när jag öppnade kartongen. Det var en mikrofon. En blå mikrofon med silvriga stenar på den och några stenar i en mörkare nyans av blå som formade sig till ett D och ett W. Jag log tacksamt mot Sel och hon besvarade snabbt leendet. Det låg någonting mer i kartongen, en lapp. Jag tog upp den och såg att det var ett brev. Koncentrerat läste jag igenom det innan jag nickade entusiastiskt mot Selena. Hon gjorde tummen upp och jag rev snabbt sönder lappen. Justin skulle allt få smaka på sin egen medicin. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ytterligare ett tidsinställt inlägg ;) Vet inte vad mer jag ska skriva här... blogg.se driver mig till vansinne just nu D: Puss på er sötnosar <3 //Madz, Bieber Cash