200 kapitel



Oh damn mina underbara änglar!
200 kapitel!
Jag vet att jag ofta tackar er för allt som har med WAYN och Bieber Cash att göra, och nu tänkte jag ta tillfället i akt och förklara för er varför jag tackar er och varför jag uppskattar er så mycket!

Jag har inte haft en lätt uppväxt. Mina föräldrar skiljdes när jag var i sjuårsåldern och min pappa prioriterade mig och min lillebror minst av allt. Han och jag har inte direkt hade världens bästa relation, men det förvärrades 2008/2009 då jag gjorde det dumma misstaget och flyttade till honom. Jag mådde så fruktansvärt dåligt under de sista månaderna (jag bodde hos honom i åtta månader bara) att jag gjorde/tänkte en hel del hemska saker. Saker som jag inte är det minsta stolt över men som ändå finns på mitt samvete.

När jag flyttade tillbaka till mamma blev det inte direkt bra över en natt. Tiden hemma hos pappa hade satt djupa spår inom mig och jag vet att jag x antal gånger övervägde att faktiskt ta den lätta vägen ut från allting. Det gick så långt att jag faktiskt planerade det in i minsta detalj, och det enda som hindrade mig från att genomföra mina planer var för att jag är för osjälvisk. Skulle jag kunna göra något sånt mot min familj? Och mot den stackare som traumatiskt nog skulle hitta mig. Nej, det fanns inte på kartan för mig, så jag försökte sakta men säkert ta mig tillbaka.

Vid den tiden började jag gymnastiet och hamnade i en superhärlig klass. Jag började må smått bättre när jag hade vissa speciella människor runtomkring mig. Precis i början av gymnasiet 'träffade' jag även min bästavän, Stephanie, genom bdb då vi båda var lika dödligt förälskade i Taylor Lautner ^^' I alla fall så har hon på olika sätt byggt upp mig igen. Byggt upp det som varit trasigt inom mig och jag började se framsteg.

Sen var det en speciell kille som kom in i mitt liv lite smått, nämligen en av bloggens huvudpersoner; Justin Drew Bieber. Den 2:a mars 2010 la Jimmy kimmel ut klippet på lilla Cody som gråter för Justin, och samma dag såg jag det (och honom) för första gången. Jag tror jag tittade på just det klippet 50 gånger den kvällen och blev bara mer och mer förundrad över honom och hans sett att vara. Inte långt efter det började jag lyssna på hans musik mer och mer, och genom texterna började jag också må lite bättre.

Jag var inte en så 'crazy' belieber från början, utan lyssnade på honom ibland. Jag visste inte särskilt mycket om honom, tills det började bli höst samma år. Då satte jag igång och lyssnade på honom mer och mer, samt att jag började läsa noveller där han var huvudpersonen. Min kärlek för honom växte och växte, och jag fick aldrig nog av honom. Han tog över mitt liv sakta men säkert, men inte bara det, han tog ett fast tag om mitt hjärta också.

I februari förra året startade jag Bieber Cash, efter att ha skrivit två bieber-noveller själv. Dem första två var mer för min egen vinning, för att kunna skriva av mig, och sen började Where Are You Now att ta plats i mitt huvud. Från början skrev jag bara helt för mig själv, och jag kan ärligt säga att jag aldrig reklamat BC på någon annan novellblogg, eller frågat om länkbyten o.s.v. Av någon anledning började fler och fler underbara människor att hitta bloggen och dem verkade tycka om det jag skrev. Det var omtumlande för mig, för jag hade nästan aldrig ens visat någon någonting som jag själv skrivit, och nu helt plötsligt fick jag positiva kommentarer från folk jag inte kände, och som inte heller hade någon aning om vem jag var.

Det var kort efter WAYN's uppkomst som all drama började. Familjedrama, kompisdrama, you named it. Mamma separerade med hennes sambo så vi flyttade till mormor, där det inte fanns något internet så långt ögat kunde nå. Mammas ex-sambo's pappa gick bort i cancer, och det var första gången jag förlorade någon. Den smärtan hade jag aldrig någonsin känt, och trots att jag och Sören inte stod varandra nära alls, så var den outhärlig och jag kände en enorm saknad efter honom.

Vid den tidpunkten hade uppdateringen gått i botten och jag var helt säker på att de flesta av er skulle försvinna från Bieber Cash, eftersom att det ändå inte var någon uppdatering. Just då hade jag nära nog gett upp hoppet om saker, så jag brydde mig inte särskilt mycket heller om jag ska vara ärlig. Jag gick in på bloggen ibland för att se om jag fått några nya kommentarer, och det var då jag insåg att jag inte var ensam. Jag hade aldrig varit det, det var bara det att jag varit för blind av sorgen för att upptäcka det.

Mina vänner runtomkring mig fanns där, min bästa vän fanns där (trots att det är 553 km emellan oss), men inte minst så fanns ni där. Trots att jag inte förtjänade fanns ni där för mig, och jag tvivlar inte en sekund på att ni var den största anledningen till att jag drog mig uppåt igen. Ni är antagligen den största anledningen till att jag kan le ordentligt igen, att jag kommit över Sören's bortgång och allt sånt.

Sen jag startade Bieber Cash har jag blivit en mycket gladare person. När jag är ledsen eller bara är på dåligt humör så brukar jag läsa några av era underbara kommentarer och jag kan inte låta bli att le varenda gång.

När jag säger att allting beror på er, så menar jag det. Ni är anledningen till att WAYN existerar, för utan er support hade jag för länge sen avslutat kärlekshistorien mellan Dezzie och Justin. Dessutom är ni anledingen till att jag är den jag är idag. Utan er hade jag nog inte återfått hoppet igen. Jag hade nog inte helt och hållet tagit mig tillbaka. Jag hade nog inte varit jag på samma sätt.

Så när jag säger TACK till er så hoppas jag verkligen att ni tar åt er och att ni nu förstår vad det är som ligger bakom de ordet!




Kommentarer
Postat av: Johanna

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

2012-02-08 @ 21:38:19
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Marielle

Jag kommer alltid finnas vid din sida! <3

2012-02-08 @ 21:41:07
URL: http://firststeptwforever.blogg.se/
Postat av: Stephanie

åh, vad du är söt mot dom! <3



Jag tycker inte alls om att du hade såna planer, jag vet att du har berättat det tidigare men det gör mig fortfarande lika ledsen :( Jag tycker inte om det alls... <3 Jag är verkligen glad att dom gick över!! <3

jag är glad att du har BC och WAYN och att det gör dig så glad. Jag tycker om att se dig glad och leendes <3

Efter det här borde dina läsare verkligen förstå hur mycket dom betyder för dig, hur mycket dom hjälper dig, hur glad och lycklig dom gör dig! <3 Underbart alltihop! <3

2012-02-08 @ 21:47:28
URL: http://thepurplebubble.blogg.se/
Postat av: Sarah

<3<3<3

2012-02-08 @ 21:48:09
Postat av: Vickie

Madde, du är helt underbar mot oss alla, aldrig har jag hittat en blogg som berömmer läsarna så mycket som du gör. Ärligt talat så ser jag inte oss som "läsare" utan mer som någon slags väldigt-nära-vänner-relation. Jag skulle kunna säga syskon, fast då skulle jag nog ljuga, för min relation till min tre bröder är så stark. Men ni ligger garanterat väldigt väldigt väldigt nära den relationen. Kramar till er alla. Speciellt många till Madde!♥♥♥

2012-02-08 @ 21:48:41
URL: http://viickiiee.blogspot.com
Postat av: Becka

Kommer aldrig lämna den här bloggen! <3

2012-02-08 @ 22:24:08
URL: http://beckagoesrandom.blogg.se/
Postat av: Alice

Stay strong Madelene! Vi tror på dig BC & WAYN! Kram till alla som läser denna blogg ♥ Och tack Madde för att du lägger ner så otroligt mycket tid till novellen och oss läsare ♥ Jag ser en liten liknad mellan dig och Dezzie, vilket är en komplimang!♥

2012-02-08 @ 22:54:35
Postat av: Nella

Vi tror på dig. Var stark. Din novell är den bästa jag har läst, och att du är så snäll mot oss läsare, den känslan som man får då går inte att beskriva.♥

2012-02-09 @ 09:49:30
Postat av: lollo

awww... du är den bästa novell bloggaren av alla och jag har läst/läser många så det är stort. Du är alltid så snäll mot oss och skriver så sjukt bra så det är inte sant. Andra bloggare skriver inte till sina läsare som du gör, det är som om du och alla läsare här har bildat en familj... #BieberCashFamiljen och jag är glad som tillhör den, Tack så mkt för allt ♥

2012-02-09 @ 19:07:05
Postat av: ronja

:') i början var det 200 KAPITEEEEEEEEEEL!!:D så jag tänkte: detta läser vi! Sedan blev jag :O neeeeej!? Vad säger du?! Vaaaaaah? Seriöst?! Hehe typ ;) :') jag har inte tänkt på the power of words, och egentligen vad en kommentar kan betyda x) men att veta att jag gör något som tar max 1 min, för någon som du som spenderar timmar på det här..och att veta att den ynka lilla kommentaren gör rätt mycket, KÄNNS

AWESOME!! :D :''D <3 WE LÖÖÖV YOOOOU!! ;) XD <3

2012-02-10 @ 00:06:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0