Bieber Cash -

Where are you now - Kapitel 194

”Fine, vi lovar. Men vi bör gå tillbaka nu, annars kommer dem undra var vi tagit vägen någonstans, och då kommer det inte bli så lätt att hålla det löftet.” påpekade Caitlin och jag nickade tacksamt innan jag, efter att ha slängt en sista blick i spegeln, följde med dem ut från toaletten för att gå tillbaka till dem andra igen.

[JUSTIN’S PERSPEKTIV]

Efter att ha pratat med Scooter om morgondagen gick jag mot mitt och Dezzie’s hotellrum. Rummet bredvid hörde jag tjejröster ifrån och jag knackade en gång innan jag gick in. Därinne satt tjejerna på olika ställen, ihopsjunkna av utmattning. Melanie och Nina hade båda två somnat mot Jasmine, som med största försiktighet andades, i soffan. Selena och Miley satt i den andra soffan medan Dezzie och Caitlin hade tagit plats på golvet där de båda låg på rygg. Synen förvånade mig inte särskilt mycket egentligen, men jag kunde inte låta bli att le. Dem hade inte märkt att jag kommit in ännu, så jag stod och begrundade dem en stund. De hade fortfarande på sig sina scenkläder och jag förundrades över planeringen i det hela. Alla hade verkligen olika färger. Selena hade haft grön, Jasmine hade haft blå, Miley hade haft gul, Caitlin hade haft rosa, Melanie och Nina hade haft röd och orange medan Sarah hade haft lila. Dezzie hade haft en av hennes favoritfärger, turkos. Trots att vissa av färgerna hade skärt sig med varandra så hade allting sett otroligt ut.

”Nej, jag kommer somna om jag ligger kvar här. Justin kanske är tillbaka nu, så det är väl bäst att jag går dit. Jag behöver sova.” hörde jag Dezzie säga innan hon försökte resa sig upp. En högst misslyckad handling och det slutade med att hon föll tillbaka ner på rygg medan hon skrattade.

”Aj, min mage. Jag kommer ha träningsvärk i flera veckor!” skrattade hon och de andra instämde lågt. Alla var nog trötta, det var knappt så dem orkade skratta alls.

”Somliga straffar Gud med detsamma.” kommenterade jag och tjejerna skrek till, jag hade ju faktiskt varit ganska tyst. Jag log bara mot dem med ett oskyldigt uttryck i ansikte och registrerade hur Caitlin och Miley samtidigt himlade med ögonen. Det fick mig att le bredare.

”Hur länge har du stått där?” frågade Jasmine oroligt men jag log varmt mot henne.

”Inte särskilt länge Jas, jag har inte hört någonting jag antagligen inte ska höra.” svarade jag henne och jag såg hur inte bara hon, utan även de andra, sjönk ihop i en lättad suck. Dezzie gjorde ytterligare ett försök till att resa sig upp och den här gången lyckades hon faktiskt. Hon kom upp på benen och rättade till mjukisbyxorna lite.

”Jag går in till rummet, kom när du är klar.” sa jag till henne och hon log tacksamt, men det var något fel. Det var något fel med hennes leende. Jag skakade på huvudet, det var väl antagligen bara inbillning eller så var hon bara trött.

”God natt tjejer. Vi ses imorrn. Tack för en härlig kväll.” tackade jag dem och alla fyra, det vill säga Selena, Miley, Jasmine och Caitlin, sa någonting i mun på varandra så jag registrerade inte något av orden som fyllde rummet. Med en sista nick lämnade jag rummet och pös ut genom dörren för att fortsätta till rummet bredvid, vårt rum. Det kändes skönt att komma in någonstans där jag kunde släppa efter på alla fasader, fick jag inte göra det skulle dem snart växa fast och då skulle jag förlora mig själv till slut. Medan jag väntade på att Dezzie skulle komma efter så tog jag av mig jeansen och t-shirten innan jag kröp ner under det mjuka täcket. Det kändes som om jag försvann mellan de fluffiga kuddarna och jag skrattade roat. Jag var nog lika trött som Dezzie hade sett ut, annars skulle jag knappast finna kuddar särskilt underhållande. För att inte hinna somna innan hon skulle dyka upp klickade jag vant upp Twitter på min väl använda iPhone. Det var inte så mycket nytt som hänt egentligen, däremot var det en hel del som diskuterade kvällens föreställning. Med ett leende på läpparna skrev jag in en tweet.

@justinbieber
Yeah, this show was epic! Got surprised though ;) Well, even the prankster himself should get pranked sometimes ;) Good night my sexy ladies

Efter att ha sett upploppet som uppstod över Twitter kollade jag runt lite mellan mina mentions innan jag följde några söta beliebers tillbaka. Efter ett par minuter hörde jag hur dörren öppnades, antagligen var det Dezzie som kom in nu.

”Jag är i sovrummet.” ropade jag till henne och jag fick något svar tillbaka som jag inte hörde. Det lät som om Dezzie pep in i badrummet så jag följde ett fåtal till innan jag förberedde mig för att skriva en sista tweet innan jag stängde ner appen.

@justinbieber
Thank U @DeztinyWallie @selenagomez @godsgirl8494 @JASMINEVILLEGAS @MileyCyrus @ImSmithie @NinaIsDaSheeet 4 an exciting show tonight girls!

När jag postat den sista tweeten stängde jag ner Twitter och inte långt därefter kom Dezzie in I rummet och log mot mig.

”Jag trodde du hade hunnit somna.” sa hon och jag granskade henne med en oförstående blick.

”Nej då, du är nog tröttare än vad jag är älskling.” svarade jag bara medan jag försökte lista ut vad det var för fel på hennes leende. Hon hade många olika leenden, det visste jag redan, men det här var inte något jag sett förut. Hon var inte som vanligt.

”Det är mycket möjligt.” skrattade hon innan hon tog av sig den turkosa kepsen. Min blick drogs från hennes ansikte och vidare till kepsen med de silvervita bokstäverna.

”Dezzie? Vad står PGS för?” frågade jag och hon vände en förvånad blick mot mig innan även hennes blick hamnade på kepsen.

”Jag trodde du hade listat ut det vid det här laget.” påpekade hon och jag skakade på huvudet med ett snett leende.

”Nej. Jag tänkte fråga dig efter showen, men jag glömde bort det. Jag kom inte på det förrän nu.” erkände jag och hon skrattade lite innan hon plockade av sig tjocktröjan och mjukisbyxorna.

”Det står för Pretty Girl Swag.” flinade hon mot mig där hon stod mitt på golvet i bara sina hotpants samt toppen hon haft på sig under hela kvällen. Jag granskade automatiskt hennes kropp och log omedvetet.

”Har du fastnat med blicken på något?” hörde jag henne säga långt borta och jag skakade på huvudet för att komma ur min lilla trans. När jag såg upp på henne med ett frågande uttryck i ansiktet skrattade hon bara lågt innan hon la sig bredvid mig i sängen. Hon låg på sin högra sida och när hon la sig ner grimaserade hon tvärt.

”Jösses vilken träningsvärk jag har. Jag kommer gå som en invalid imorgon, det kan jag lova dig.” mumlade hon och la sig på rygg istället. Jag granskade hennes profil medan jag kände hur jag allt mer och mer sjönk bort ur mitt medvetande, bort mot sömnen som öppnade sin famn för mig.

”God natt Dezzie, jag älskar dig.” sa jag medan jag fortfarande hade tillräckligt med kontroll för att kunna tvinga mig själv att vara vaken. Jag registrerade ett tyst ’god natt’ tillbaka innan jag släppte efter och hamnade i en sömn fylld med drömmar.

Inte världens bästa kapitel att få efter en lång helgs uppehåll, I know...
MEN det är ett relativt viktigt kapitel inför närliggande kapitel, så jaa... Det var tvunget <3

I alla fall, ni ska få er ett inlägg om WAYN som pocketbok sen.... Tänkte ju göra en videoblogg men datorn muppar sig -.-'

Anyways, det är jättekul att det är så många utav er som är intresserade av att få WAYN i handen! :'3 Jag blev helt ärligt förvånad över alla kommentarer!!!
Jätteglad, verkligen, men ordentligt förvånad! :')

I alla fall, tack som vanligt för alla era underbara ord <3

Love you all <3